En choan förbinder näshålan med svalget. Eftersom den bakre delen av människans näshåla delas i två av en benstruktur som kallas vomer, har människan två choaner – en för varje sida av näsan. Choanen förekommer även hos andra luftandande ryggradsdjur. Hos fåglar framträder choanen som en fåra eller springa i gommens tak. Veterinärer tar ett svepprov från fågelns choan och använder det resulterande choanalprovet som ett värdefullt diagnostiskt verktyg vid misstanke om olika fågelsjukdomar.
Liksom rickettsier och klamydia är mykoplasma betydligt mindre än de flesta andra bakterier. På grund av sin ringa storlek undgår de upptäckt vid en ytlig mikroskopisk undersökning, och eftersom de saknar cellvägg avslöjar inte heller en gramfärgning deras närvaro. Arten Mycoplasma synoviae infekterar fjäderfä som kalkoner och höns. Den ger upphov till lunginflammationsliknande symtom och angriper dessutom leder och senor. För att ställa diagnos tar veterinären ett svep från fågelns choanalspringa och analyserar provet med avancerade metoder baserade på antikroppspåvisning.
Chlamydia psittaci är en luftvägssjukdom hos fåglar som ofta slutar dödligt. Sällskapspapegojor drabbas ofta av denna infektion, som även kan spridas till människor och till djur som katter. Vid misstänkta fågelinfektioner använder veterinärer choanalprov för att kontrollera om det finns antikroppar som fågeln bildar som reaktion på sjukdomen. Med hjälp av fluoresceinfärgningar blir antikropparna synliga under mikroskopet. Diagnostiken är dock komplicerad, och resultaten från choanalprovet måste alltid kompletteras med andra tester. Hos människor tas kliniska prover sällan från choanerna, utan istället från lättillgängliga källor som upphostat slem eller saliv.
Bakteriesläktet Bordetella orsakar luftvägsinfektioner hos flera olika djurarter. Ett känt exempel är Bordetella pertussis, som är den bakterie som ger upphov till kikhosta hos människor. Bordetella avium infekterar kalkoners luftvägar och orsakar en sjukdom som kallas kalkonrinit. Även här fungerar choanalprov som ett effektivt diagnostiskt verktyg.
Ett virus går inte att se i ett ljusmikroskop. Därför drar man sig normalt slutsatsen att ett virus finns närvarande genom att undersöka de antikroppar som kroppen bildar som försvarsmekanism. Choanalprov hjälper till att upptäcka vissa fågelvirus, exempelvis atadenovirus och psittacid herpesvirus. Atadenovirus infekterar höns, gäss och ankor och orsakar minskad äggproduktion samt produktion av onormala ägg. Psittacid herpesvirus orsakar en luftvägsinfektion hos fåglar som papegojor och undulater.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online