Den mest positiva effekten av patientvård är att bli frisk och kunna bibehålla god hälsa. Många faktorer bidrar till patientvården och påverkar både patientens medicinska resultat och det övergripande välbefinnandet. Forskningsstudier som påverkar hur läkare behandlar patienter, hur sjuksköterskor involverar patientens familj i vården – samt även förböner – kan alla ge positiva effekter på läkningsprocessen.
Patricia Grady, chef för National Institute of Nursing Research, rapporterar att omvårdnadsforskning ligger till grund för evidensbaserad praxis inom vården, vilket förbättrar patientvården. Forskningsstudier omfattar bland annat hantering av patienter under sjukdom och återhämtning samt hur riskerna för sjukdom och funktionsnedsättning kan minskas. Patientvården gynnas även av forskning som främjar hälsosamma livsstilar, förbättrar livskvaliteten för patienter med kroniska sjukdomar och höjer standarden i vården av patienter med livshotande tillstånd.
Patientcentrerad vård innebär att läkare frågar patienterna om hur de upplever sin sjukdom, vilka tankar de har om vad som är fel, hur sjukdomen påverkar deras vardag samt vilka förväntningar de har på behandlingen. Fokus ligger på att läkare och patient arbetar tillsammans och att stärka relationen mellan dem. En forskningsstudie vid University of Western Ontario i Kanada visade att patientcentrerad vård inte bara förbättrade patienternas hälsostatus, utan även ökade vårdens effektivitet, vilket ledde till färre diagnostiska tester och remitteringar.
Familjecentrerad vård betonar värden som samarbete, respekt och stöd, och ser både patienten och patientens familj som en gemensam vårdgrupp. Enligt en forskningsartikel i American Journal of Critical Care från november 2009 förbättrades samarbetet, stödet och respekten mellan sjuksköterskor, patienter och deras familjer avsevärt när familjemedlemmarna aktivt involverades i patientvården.
Vid San Francisco Medical Center och medicinska fakulteten vid University of California genomfördes en studie åren 1982–1983 för att undersöka om förböner från andra människor kunde påverka hjärtpatienters medicinska resultat. Analysen av studien visade att patienter som det bads för upplevde färre fall av kongestiv hjärtsvikt och lunginflammation, behövde mindre behandling med diuretika och antibiotika, drabbades av färre hjärtstillestånd och krävde färre insatser med intubation och ventilering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online