Den industriella revolutionen (1760–1840) drove oavbruten urbanisering, skapade eländiga levnadsvillkor som blev en folkhälsakris.
Bostäder
- Rygg-mot-rygg radhus: Inga baksidiga fönster eller ventilation; delade väggar.
- Källarbostäder: Fuktiga, mörka, översvämnade – hem för de fattigaste familjerna.
- Överbefolkning: Flera familjer per hus; 10–20 personer i 2 rum. Inhyseshjon vanliga.
- Inga byggnadsregler: Jeremias "gårdar" – smala, solfria allégator.
Sanitet & Vatten
- Inga avloppssystem: Cesspooler, öppna dikar, "natgödsmän". Kontaminerade brunnar (Broad Street pump – Snows kolera).
- Vattenförsörjning: Intermittent, förorenad. Privata företag, ingen reglering.
- Avfall: Hästgödsel (tusentals ton/dag i London), industriellt avloppsvatten, mänskligt avfall på gator.
Förorening
- Luft: Kolrök (hushåll + industri) → "ärtsoppa" dimmor, sot, SO₂. Luftvägssjukdomar rampade.
- Vatten: Floder (Themes, Irwell) = öppna avloppsrör. "Stora stanken" 1858.
- Buller: Maskiner, överbefolkta gator.
Hälsokonsekvenser
- Infektionssjukdomar: Kolera (1831, 1848, 1854), typhoid, typhus, TB (förtäring – 1/4 dödsfall), smittkoppor, diarrésjukdomar.
- Dödlighet: Städska dödstal > landsbygden. Manchester 1840: 32/1000 vs riksen 22. Medellivslängd: Liverpool arbetare 17 år; gentry 35.
- Barnadödlighet: >50% dog före 5 i industristäder.
- Yrkessjukdomar: Byssinos (bomull), silikos, blyförgiftning, fosfornekros (fosförkäke).
Reformrörelser
- Edwin Chadwick – Sanitär rapport (1842) → Folkhälsolag 1848.
- John Snow – koleraepidemiologi.
- Joseph Bazalgette – Londons avloppssystem (1860-talet).
- Fabrikslagar (1833 ff) – barnarbete, timmar, säkerhet.
- Modellbostäder (Saltaire, Bournville, Port Sunlight).
Dessa förhållanden födde modern epidemiologi, folkhälsoinfrastruktur och arbetarrörelser.
