
Många människor kan dricka alkohol utan att utveckla ett beroende eller alkoholism. För andra leder dock drickandet in på vägen mot missbruk, där behovet av alkohol blir så starkt att det kan krossa deras liv. Den här gränsen bryr sig inte om nationalitet, klass, kön eller etnicitet – enligt National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism lider faktiskt var tolfte amerikan av alkoholberoende eller alkoholmissbruk.
Beroendet hotar den drabbades fysiska, emotionella och ekonomiska hälsa, inte att förglömma de juridiska problem det kan medföra. Om du misstänker att en närstående har ett dryckesproblem är det viktigt att vara uppmärksam på tecknen, så att du kan undvika att omedvetet underblåsa beteendet.
Ta reda på hur ofta din närstående konsumerar alkohol och hur mycket hen dricker. En person med alkoholproblem tror ofta att man behöver alkohol för att ha roligt, och med tiden krävs allt större mängder för att uppnå samma effekt. Det är också vanligt att dricka på morgonen för att komma över baksmällan från kvällen innan.
Fråga dig själv om din släkting drar sig undan från umgänge med dig eller andra familjemedlemmar för att kunna dricka ensam hemma. Hen kan också uppvisa ett markant egoistiskt beteende och verka bry sig föga om andra människor.
Var särskilt uppmärksam på negativa följder av drickandet, till exempel problem på jobbet, med ekonomin eller i personliga relationer. Notera eventuella minnesluckor, så kallade blackouts, samt riskfyllt beteende kopplat till det överdrivna drickandet – exempelvis promiskuöst sexuellt beteende.
Berätta om din oro och bedöm sedan hur defensiv personen blir när hen konfronteras med frekvensen, mängden eller konsekvenserna av sitt drickande. Känner hen skuld kan hen hävda att problemet snarare är ditt än hens eget och verka stött av din inblandning.
Har din släkting ett dryckesproblem kommer hen troligen att försöka dölja hur mycket hen dricker. Om hen gång på gång blir tagen på bar gärning med lögner om sitt beteende är chansen stor att det finns ett verkligt problem.
Försök avgöra om drickandet ingår i din släktings dagliga rutin eller om hen planerar sina drickstillfällen. Hen kan också använda alkohol som en copingmekanism när saker går dåligt, eller vid perioder av särskild stress eller depression.
Var extra uppmärksam om personen fortsätter dricka trots allvarliga juridiska konsekvenser, såsom rattfylleri, fylleri på offentlig plats eller annat brottsligt beteende som härrör från alkoholmissbruket.
I Sverige finns flera stödresurser för både den drabbade och anhöriga. Beroendecentrum i din region erbjuder utredningar och behandling, och Alkohollinjen ger kostnadsfri rådgivning via telefon och chatt. Anhörigas Riksförbund arrangerar dessutom stödgrupper för dig som lever nära någon med beroendeproblematik. Att söka hjälp tidigt kan göra stor skillnad – både för din släkting och för dig själv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online