Kokain är ett beroendeframkallande och extremt farligt narkotiskt ämne som kan vara dödligt redan vid ett enda bruk. Det är ett kraftfullt centralstimulerande medel som höjer hjärtfrekvensen, blodtrycket och kroppstemperaturen. Redan första gången någon använder kokain kan det leda till hjärtinfarkt eller stroke. Ämnets förmåga att skapa beroende är så stark att ett beroende kan utvecklas redan efter första användningen. Vissa biverkningar varierar beroende på hur drogen tas in i kroppen, men de flesta risker är desamma oavsett metod.
Det finns tre vanliga sätt att få i sig kokain: sniffning, rökning och injicering. Injicering och rökning ger snabbare effekt än sniffning. Ju snabbare metoden är, desto starkare blir euforin – men den varar också kortare tid. Sniffning ger ett rus som varar i 15–30 minuter, medan rökning och injicering ger ett rus på bara fem till tio minuter. För att förlänga känslan måste den som är beroende ta ny droger gång efter gång, vilket lätt leder till farliga perioder av intensivt och upprepat bruk.
Vissa biverkningar skiljer sig åt beroende på konsumtionssätt. Injicering ökar risken för hiv och aids samt andra blodburna infektioner. Sniffning kan ge sväljsvårigheter och en ständigt rinnande näsa. På sikt kan denna metod leda till att luktsinnet försämras eller helt försvinner, och att ett hål bildas i nässeptumet – broskväggen som skiljer de två näsborrarna åt. Den som sväljer kokain kan dessutom drabbas av tarmgangrän, enligt det amerikanska forskningsinstitutet National Institute on Drug Abuse (NIDA).
Utöver de farliga stimulerande effekterna och den höga beroenderisken kan kokain orsaka huvudvärk, suddig syn och mag-tarmbesvär som buksmärtor och illamående. Drogen dämpar aptiten, vilket gör att långvariga användare ofta blir underviktiga och undernärda. Andra allvarliga komplikationer är krampanfall, andningssvikt och koma.
De psykiska symtomen omfattar paranoia, ett tillstånd där personen tappar kontakten med verkligheten. Irritabilitet, rastlöshet och humörsvängningar är också vanliga, liksom hörselhallucinationer. Stora mängder kokain kan utlösa våldsamt och oförutsägbart beteende.
När kokain tas upp i kroppen uppstår snabbt en intensiv känsla av energi och eufori, men effekten avtar lika snabbt. När rusningen klingar av drabbas användaren ofta av nedstämdhet och nervositet, vilket skapar ett starkt begär efter mer droger för att återfå de positiva känslorna. Med tiden utvecklar kroniska brukare tolerans: kroppen kräver då allt större doser för att nå samma euforiska känsla. I praktiken innebär detta att ju större dosen är, desto allvarligare blir biverkningarna – och desto större är risken för livshotande tillstånd.
Kokainberoende är behandlingsbart, och det är aldrig för sent att söka hjälp. Om du eller någon i din närhet har problem med kokain kan ni vända er till en vårdcentral, kommunens beroendevården eller en nationell hjälplinje. Tidig behandling minskar risken för bestående skador på hjärta, kärl och psykisk hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online