Inom medicinen delas kirurgiska specialiteter upp i olika kategorier på grund av den djupa kunskap som krävs för att en kirurg ska kunna behärska en mängd olika ingrepp. Indelningen kan baseras på patientens ålder, men också på vilken kroppsdel eller vilket organsystem som ingreppet avser. Pediatrisk kardiotoraxkirurgi omfattar hjärt- och bröstkirurgi som utförs på spädbarn, barn och unga vuxna.
Att bli kardiotoraxkirurg ställer många av samma krav som för andra läkares väg, men med tillägget av specialiserad utbildning. Alla kardiotoraxläkare avslutar högskolestudier med minst en fyraårig examen, går därefter medicinsk utbildning i ytterligare fyra år, följt av en kirurgisk specialiseringstjänstgöring (residency) och en så kallad fellowship inom kardiotoraxkirurgi. Pediatriska specialister behöver ofta dessutom en extra fellowship inom pediatrik. Totalt kan detta innebära sex till tio års utbildning efter den medicinska grundexamen.
Om kirurgen dock väljer att genomföra sin residency och fellowship på ett barnsjukhus kan ytterligare specialisering vara onödig. Dessutom krävs legitimering och certifiering från läkarstyrelsen (board certification) för att få praktisera medicin i sin delstat.
Området pediatrisk kardiologi handlar om två typer av hjärtsjukdomar: medfödda och förvärvade. Den överväldigande majoriteten av fallen som pediatriska kardiologer behandlar är medfödda sjukdomar, vilket innebär att patienten föddes med sin avvikelse. Förvärvad hjärtsjukdom är däremot vanligare hos äldre patienter som skadat sitt kardiovaskulära system genom ohälsosamma livsstilsval under livet.
Medfödda hjärtsjukdomar förekommer i många grader av komplexitet och svårighetsgrad. Tillstånden kan sträcka sig från outvecklade blodkärl och hjärtkamrar, via funktionsstörda klaffar, till felaktigt sammankopplade delar av det kardiovaskulära systemet. Vissa tillstånd kan hanteras med medicinering, medan andra kräver invasiva ingrepp för att korrigeras.
När ett team av kardiologer och kirurger bedömer att operation är bästa behandlingsalternativ finns det två huvudsakliga typer av kirurgi att välja mellan. Beroende på patientens situation fortsätter kirurgerna antingen med reparerande eller palliativ kirurgi.
Syftet med reparerande kirurgi är att korrigera en avvikelse i det kardiovaskulära systemet. Det kan handla om att återansluta blodkärl på normalt sätt, installera konstgjorda klaffar eller kärl, eller att reparera hål i hjärtvävnaden. Palliativ behandling är benämningen på åtgärder som inte helt löser problemet, men som minskar det obehag eller de svårigheter patienten annars skulle drabbas av. Sådana ingrepp kan exempelvis innebära att höja eller sänka blodtrycket i vissa kärl, eller att förändra hur mycket arbete hjärtmuskeln behöver utföra för att pumpa blod.
Enligt Cincinnati Children's Hospital Medical Center utförs cirka 20 000 pediatriska kardiotoraxingrepp i USA varje år. Relativt mindre ingrepp, som de som används för att stänga små hål i hjärtat, har i princip ingen mortalitet alls. Dödligheten vid mer komplicerade operationer varierar med fallets komplexitet och kan ligga allt från under 5 procent upp till 30 procent. Faktorer som patientens ålder spelar också en betydande roll för sannolikheten att operationen får ett gott resultat.
I rankningen från US News & World Report över de bästa pediatriska sjukhusen för kardiologi och kardiotoraxkirurgi år 2010 listades följande medicinska centra som de bästa i landet, i denna ordning:
Även Cincinnati Children's Hospital Medical Center och Children's Hospital Los placerade sig bland de tio bästa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online