Pensionen är den tid i livet då man inte längre är yrkesverksam. Pensionsåldern varierar mellan olika länder, men ligger oftast mellan 65 och 70 år. För många blir pensionen en rik och meningsfull period där man kan koppla av, förverkliga sina drömmar och ägna sig åt allt det man aldrig hade tid för tidigare. Men eftersom pensioneringen innebär en så stor förändring i en människas liv är den ofta förknippad med betydande psykologiska förändringar.
Stress är känslan av att stå under press, något som många upplever dagligen i arbetslivet. Frågan om stressnivåerna tenderar att sjunka efter pensioneringen är dock komplex. När man lämnar arbetslivet finns det oftast färre direkta stresskällor och mer tid för avkoppling och återhämtning.
Denna positiva tendens kan dock delvis motverkas av att pensionärer ofta drabbas av ökande hälsoproblem, minskad rörlighet och mindre socialt umgänge – faktorer som i sig kan skapa stress och oro. Det är därför svårt att säga definitivt om stressen ökar eller minskar efter pensioneringen; mycket beror på den enskilda individens situation, hälsa och sociala nätverk.
Depression är en känsla av djup sorg som varar under en lång period och som kan påverka hela vardagen. Forskning visar att personer som har gått i pension tenderar att lida mer av negativa psykiska tillstånd som depression än personer som fortfarande arbetar.
Detta kan bero på ett minskat antal sociala interaktioner, eftersom arbetsplatsen ofta utgör en viktig arena för umgänge. Det kan också ha samband med förlusten av jobbet och den känsla av identitet och mening som många får från sin karriär. Denna tendens motverkas dock ofta om personen är gift eller sambo, eller fortsätter att ha ett aktivt och stimulerande socialt liv efter pensioneringen.
Den allmänna psykiska hälsan har större chans att bevaras efter pensioneringen om personen lever i en relation eller behåller nära kontakt med vänner och familj. Studier tyder dessutom på att pensioneringen har en större negativ effekt på den psykiska hälsan när den sker ofrivilligt, till exempel på grund av nedläggningar eller tvingad avgång.
Intressant nog finns det inget vetenskapligt belägg för något samband mellan förändringar i alkoholkonsumtion och pensionering. Däremot hänger fortsatt motion och deltagande i sociala aktiviteter tydligt samman med bättre psykisk och fysisk hälsa hos äldre.
För att må så bra som möjligt efter pensioneringen är det klokt att skapa en daglig rutin som ger struktur och mening. Ägna dig åt intressanta aktiviteter, håll dig fysiskt och mentalt sysselsatt, och umgås regelbundet med familj och vänner. Många upplever också att frivilligarbete, nya hobbyer eller deltidsengagemang hjälper dem att behålla en känsla av syfte och gemenskap – två avgörande faktorer för ett gott psykiskt välbefinnande i pensionen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online