Alla vill leva längre, och därför har frågan om varför vissa människor lever längre än andra alltid intresserat både vetenskapen och medicinen. Miljöfaktorer som sjukdomar, våld och livsstil spelar uppenbart en roll. Nu när det mänskliga genomet har kartlagts kan forskare dessutom börja undersöka genetikens betydelse på djupet.
När det gäller hälsa och långt liv betraktas livsstilsfaktorer som arbete, motion och kost som miljöfaktorer. Enligt forskning som citeras av MIT:s Technology Review har medlemmar i sjundedagsadventistkyrkan en genomsnittlig livslängd på hela 88 år. På grund av sina religiösa övertygelser röker de inte, dricker ingen alkohol och äter inget kött, och de ägnar sina helger åt gudstjänster och familjeaktiviteter. Dessa vanor bidrar både till god hälsa och till låga stressnivåer.
Kost, fysisk aktivitet, rökning, alkoholkonsumtion, exponering för föroreningar och andra miljöfaktorer är alla välkända faktorer som påverkar hur länge vi lever.
Så tidigt som på 1700-talet, långt innan genetiken var kartlagd, spekulerade Georges-Louis Leclerc, Comte de Buffon, om existensen av en "biologisk klocka" som bestämde en människas livslängd – förutsatt att inget i förtid förkortade livet. Anhängarna av teorin menade att efter en viss ålder, vanligen runt 85 år, skulle antalet dödsfall av naturliga orsaker accelerera kraftigt.
En artikel från 1996, Determinants of Longevity: Genetic, Environmental and Medical Factors, publicerad i Journal of Internal Medicine, motsäger dock teorin. Författarna pekar på att studier av Odense-arkivet över populationsdata om åldrande, som följer dödsfall världen över, visar att individer över 80 år faktiskt är mindre benägna att dö av naturliga orsaker än yngre människor. Med andra ord: jämfört med befolkningen i stort har en 80-åring större chans att fylla 100 år. Dessutom har antalet personer som når åldrarna 80–100 ökat stadigt under flera decennier.
Vissa individer verkar vara genetiskt mer sårbara för en rad olika sjukdomar än andra. Det gäller bland annat muskeldystrofi, ALS (amyotrofisk lateralskleros) och lupus, men även vanligare sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, högt blodtryck samt demens och Alzheimers sjukdom. Enligt Nicholette Zeliadt på Scientific American verkar just denna benägenhet för sjukdom – eller avsaknaden av den – vara den främsta genetiska faktorn som avgör livslängden i alla åldersgrupper.
Enligt Scientific American konstaterade en studie från 2010, ledd av Paola Sebastiani och Thomas Perls, professor i medicin och geriatrik vid Boston University, att både gener och miljöfaktorer spelar stor roll för livslängden – men att miljön är den viktigaste faktorn. Forskarna analyserade DNA hos 800 deltagare mellan 95 och 119 år gamla och jämförde resultaten med DNA från ett slumpmässigt urval av befolkningen.
Slutsatsen blev att endast 20–30 procent av en individs chans att nå 85 års ålder styrs av generna, medan resterande andel avgörs av livsstil och miljö. Med andra ord ligger en stor del av ditt långa liv i dina egna händer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online