Skräckfilmer som visas för unga barn kan få betydande och långvariga effekter. Forskning visar att exponering för skrämmande scener kan leda till psykiska problem som sömnstörningar, ångest och mardrömmar. Barn, särskilt småbarn och barn under sju års ålder, har svårt att skilja mellan fantasi och verklighet i de bilder de ser. Det gör att de ofta tror att det som händer på skärmen är på riktigt.
Skräckgenren har funnits sedan tidigt 1900-tal och är medvetet utformad för att skapa en obehaglig upplevelse hos tittaren, ofta genom att spela på våra djupaste rädslor. Målet är att skrämma och skaka om publiken genom att utforska livets mörkare sidor – ämnen som ofta uppfattas som förbjudna, främmande eller alarmerande. Därför åldersmärks filmer normalt sett, för att hindra minderårige från att se olämpliga bilder och höra olämpliga dialoger.
Ett småbarn definieras som ett barn som precis lärt sig gå och börjar vilja utföra vardagsuppgifter själv. Denna utvecklingsfas mellan spädbarnsålder och barndom infaller vanligtvis vid en till två års ålder, enligt University of Illinois Extension. Enligt Science Daily anses barn under fem år vara för unga för att exponeras för våldsamma filmbilder. Småbarn fäster ofta uppmärksamhet på televisionen när den är påslagen och efterliknar gärna det de ser på skärmen – inklusive scener från skräckfilmer.
Studier som rapporterats av Science Daily visar att småbarn och andra barn som utsätts för våldsamma och skrämmande bilder i skräckfilmer riskerar att drabbas av flera olika psykiska problem. Det handlar bland annat om ångest inför potentiellt farliga händelser samt störningar i sömnen. Även aggressivt beteende kan uppstå, exempelvis aggression mot andra eller beteenden som utsätter barnet själv för fara. Effekterna kan bestå i flera år, och många barn fokuserar på risken att förlora en närstående person eller utvecklar tvångsmässiga tankar kring figurer som zombier.
Hur våldsamma och skrämmande bilder och ljud påverkar ett barn förändras allteftersom barnet går in i olika utvecklingsfaser. Mellan två och sju års ålder är barn ofta rädda för skrämmande varelser från skräckfilmer. Under senare delen av barndomen minskar rädslan, eftersom barnet då vet att dessa varelser inte finns på riktigt. Barn skräms framför allt av filmer som presenterar det okända, bygger spänning och innehåller höga ljud.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online