Trots de upplevda fördelarna med samsovning – som bekvämligheten för den ammande mamman, ökad anknytning och närhet till bebisen under natten – finns det allvarliga risker som du måste ta hänsyn till innan du bestämmer om samsovning är rätt val för ditt barn.
Om du lägger ditt spädbarn i en vuxensäng kan barnet strypas eller kvävas av möblerna. Bebisar kan fastna mellan gaveln och madrassen eller mellan sängen och väggen. Sovet barn på en vattenmadrass, en mjuk madrass eller en mjuk kudde kan kvävas om hen ligger med ansiktet nedåt och inte vänder på sig. De flesta vuxensängar är dessutom inte anpassade för spädbarn, och barnets huvud kan fastna mellan sängramens olika delar.
American Academy of Pediatrics (AAP) och U.S. Consumer Product Safety Commission avråder starkt föräldrar från att sova tillsammans med sina bebisar i vuxensängar, eftersom det utsätter barnet för risk för skada eller död. Föräldern eller ett syskon – eller vem som helst som ligger i sängen med barnet – kan rulla ovanpå eller intill bebisen och täcka över mun och näsa, vilket kväver barnet. Småbarn bör inte heller få sova tillsammans med ett spädbarn, eftersom småbarnet inte är lika medvetet om bebisens närvaro som en vuxen är och kan rulla över eller emot barnet, vilket kan leda till kvävning.
Vuxna som har druckit alkohol eller använt droger ska aldrig sova tillsammans med sitt spädbarn, eftersom detta minskar deras medvetenhet om barnet. En vuxen vars omdöme är nedsatt av alkohol eller droger bör inte ha hand om något barn – och absolut inte sova bredvid – eftersom hen kan sova djupare än vanligt på grund av alkoholen eller drogernas effekt. Hen är sannolikt inte lika vaken eller responsiv som i nyktert tillstånd. Om du rullar över ditt spädbarn eller blir liggande ovanpå barnet kan du komma att åtalas för grov vårdslöshet med dödlig utgång.
Sambandet mellan plötslig spädbarnsdöd – SIDS – och samsovning är inte helt klarlagt. Vissa menar att praktiken ökar risken för SIDS, medan andra invänder och noterar att både bebisen och föräldrarna vaknar oftare under natten när de sover tillsammans, vilket skulle minska risken. Om bebisen slutar andas i sömnen är föräldrarna dessutom nära till hands och kan snabbare upptäcka vad som händer och försöka hjälpa barnet.
Enligt James McKenna, professor och chef för Mother-Baby Behavioral Sleep Laboratory vid University of Notre Dame, innebär samsovning ingen säkerhetsrisk så länge föräldern har i åtanke – både när hen lägger sig och när hen somnar – att det finns en bebis i sängen, och förstår vad som kan äventyra barnet. Consumer Product Safety Commission publicerade dock en rapport år 1999 där man konstaterade att samsovning faktiskt utgör en risk för spädbarn.
Bebisen börjar med tiden associera sömn med sina föräldrar och kanske inte vill sova ensam vid tupplurar, om inte den ena eller andra föräldern ligger hos hen. Varje förälder som låtit sitt spädbarn eller barn sova i föräldrarnas säng vet hur lätt barnet vänjer sig vid det. Det är svårt att bryta denna vana, även långt efter att barnet blivit gammalt nog att sova själv.
Innan du väljer samsovning är det viktigt att noggrant väga fördelarna mot riskerna. Ett säkrare alternativ kan vara att placera en egen babysäng eller vagga intill föräldrabädden – ofta kallat "rumssovning" – vilket ger samma närhet och enkla amningsmöjligheter utan de faror som en vuxensäng innebär. Oavsett vad du väljer bör du alltid följa aktuella rekommendationer från barnhälsovården och din BVC.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online