För de flesta nya föräldrar i USA är valet av blöjor ett beslut som kräver lite eftertanke. Många familjer jämför olika märken av engångsblöjor, men få överväger ens alternativet tygblöjor. Sedan engångsblöjorna lanserades på bred front 1961 har de blivit synonyma med barnvård. Trots det känner få familjer till fakta om en produkt de använder så ofta.
Enligt DisposableDiaper.net var uppfinningen av engångsblöjan en gradvis process där flera uppfinnare oberoende av varandra kom på liknande idéer. Den första engångsblöjan användes troligen i Sverige 1942 och bestod av en pappersdyna inuti gummibyxor. År 1947 tillverkade Henry Frede & Company en engångsblöja, och 1949 producerade Chicopee CHUX-blöjor som marknadsfördes för användning under flygresor.
Det var dock först 1961 som engångsblöjor blev allmänt tillgängliga, när Procter & Gamble började tillverka Pampers – nu med cellulosafibrer istället för papper som absorberande material.
En engångsblöja består av fem huvuddelar: ett vattentätt ytterskikt av polyeten, ett skyddande mellanlägg, en absorberande kärna, ett fördelningslager samt ett hydrofilt nonwoven-material som ligger direkt mot barnets hud.
Den absorberande kärnan innehåller cellulosa från trämassa samt natriumpolyakrylat – ett kemiskt framställt ämne, även kallat superabsorberande polymerer, som gör kärnan extremt sugande. Fördelningslagret, tillverkat av nonwoven-fiber eller plast, är det som skapar den torra känslan mot barnets hud. Övriga komponenter inkluderar elastik, tejp och lim som håller ihop materialen. Många blöjor innehåller dessutom lotion i översta lagret och bläck för dekoration.
Engångsblöjor kan absorbera stora mängder urin och hålla den borta från barnets hud, vilket ger en torr känsla som gör att barnet inte upplever fukt. Detta kan bidra till att minska blöjutslag och underlätta vardagen för familjen.
Enligt Diaper Net kan urinen i en blöja dock ändå bilda bakterier, trots att blöjan känns torr. Engångsblöjor bör därför normalt bytas minst varannan timme, även om de ofta klarar betydligt längre tid utan att läcka.
Engångsblöjor har gjort livet bekvämare för många familjer. De läcker mindre än de tygblöjor som användes tidigare, och eftersom de inte behöver tvättas eller underhållas är de enklare att använda. Samtidigt finns det flera nackdelar att ta hänsyn till.
Enligt Diaper Net hamnar cirka 18 miljarder engångsblöjor på soptippar varje år. Vissa studier, bland annat en från Kiels universitet år 2000, har antytt att den sämre luftgenomsläppligheten hos engångsblöjor jämfört med tygblöjor kan ge en förhöjd temperatur inne i blöjan – något som kan vara olämpligt för små pojkar.
Dessutom slutför barn idag blöjträningen i allt högre ålder, och många experter menar att detta kan bero på den torra känslan och bekvämligheten hos engångsblöjor. Priset är också en faktor: enligt Diaper Net kostar engångsblöjor i genomsnitt 4 000 amerikanska dollar (motsvarande ungefär 40 000 kronor) per barn under två års tid – betydligt mer än tygblöjor.
Enligt American Academy of Pediatrics är det viktigare hur ofta blöjan byts än vilken typ av blöja man använder: ”Oavsett om du använder tygblöjor, engångsblöjor eller båda – byt alltid blöja efter behov för att hålla ditt barn rent, torrt och friskt.”
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online