Varje år diagnostiseras cirka 45 000 barn i USA, från födsel upp till fem års ålder, med epilepsi, enligt babycenter.com. Vissa spädbarn växer ifrån sitt anfallssyndrom, medan andra lever med tillståndet hela livet. Utfallet beror bland annat på svårighetsgraden av epilepsin, en tidig diagnos och rätt behandling, enligt epilepsyfoundation.org. Den goda nyheten är att de flesta barn med epilepsi utvecklas helt normalt.
Ett spädbarn som diagnosticeras med epilepsi drabbas av återkommande krampanfall. Dessa anfall orsakas av störningar i hjärnans elektriska aktivitet. Epilepsi förväxlas ibland med psykisk ohälsa, men tillståndet har ingenting att göra med intellektuell funktionsnedsättning. Missförståndet grundar sig i att krampanfall kan förekomma som symtom vid vissa funktionsnedsättningar.
Det finns två huvudtyper av epilepsi hos spädbarn. Ungefär 70 procent av fallen beror på okända orsaker och kallas idiopatisk epilepsi. Symtomatisk epilepsi är ett begrepp för epilepsi med känd orsak, exempelvis en huvudskada. Vissa forskare misstänker dessutom att epilepsi kan vara genetiskt betingad. I andra fall uppstår tillståndet redan före eller under förlossningen till följd av trauma, störningar i hjärnans utveckling, infektioner, tumörer eller näringsbrister, exempelvis brist på vitamin B6.
När du misstänker att ditt barn har krampanfall kommer läkaren att genomföra en noggrann undersökning för att avgöra om anfallen beror på epilepsi. Utredningen innefattar ofta flera tester: magnetresonanstomografi (MRI) eller datortomografi (CAT) för att bilda sig en uppfattning om hjärnan, blodprov samt ett EEG som registrerar hjärnans elektriska aktivitet. Ett elektroencefalogram (EEG) är den vanligaste diagnostiska metoden enligt epilepsyfoundation.org. Testerna görs vanligtvis vid flera olika tillfällen – när barnet sover, när det är trött och när det är helt vaket – eftersom hjärnaktiviteten ser olika ut beroende på vakenhetsgrad.
Barnets läkare kommer sannolikt att ordinera antiepileptiska läkemedel för att förebygga nya anfall. Som komplement kan barnet få prova en ketogen diet, som innebär lågt intag av kolhydrater och protein samt högre andel fett. Denna kost används framför allt vid svårbehandlad epilepsi. Om barnet inte svarar bra på medicineringen kan läkaren i vissa fall rekommendera kirurgi.
Om ditt barn får medicin ordinerat är det viktigt att doserna tas regelbundet och i rätt tid. Följ också de kostrekommendationer och råd som läkaren ger. Håll en anfallsdagbok där du dokumenterar varje krampanfall och leta efter mönster. Upplever du exempelvis att ditt barn får anfall när det blir överstimulerat eller överexciterat kan du minska de aktiviteter som tenderar att utlösa tillståndet. Regelbundna uppföljningsbesök hos barnläkaren hjälper till att anpassa behandlingen efter barnets behov över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online