För tidigt födda barn och andra spädbarn som drabbas av andningssvårigheter strax efter födseln löper ökad risk att utveckla ett tillstånd som kallas bronkopulmonell dysplasi (BPD), ibland benämnd kronisk lungsjukdom. Vid bronkopulmonell dysplasi leder inflammation och ärrbildning i lungorna under de första veckorna efter födseln till en onormal utveckling av lungvävnaden. Tillståndet drabbar framför allt mycket tidigt födda barn med låg födelsevikt, särskilt de som behöver behandling med syrgas eller respirator.
De flesta barn som utvecklar bronkopulmonell dysplasi föds med andnödssyndrom, en lungsjukdom som beror på brist på surfaktant – ett ämne som håller lungornas luftblåsor öppna. Symtomen inkluderar snabb och ytlig andning, ansträngd andning, grymtande ljud vid utandning samt hosta.
Kroppsliga tecken på den ansträngda andningen är kraftiga indragningar i området under revbenen vid varje inandning, samt att barnet sträcker halsen och lutar huvudet bakåt för att få in mer luft i lungorna. Näsvingar som rycker vid andningen kan också vara ett tydligt tecken på att barnet har svårt att andas.
Läkare ställer vanligtvis diagnosen bronkopulmonell dysplasi om barnet fortfarande behöver extra syrgas när det är 14 till 28 dagar gammalt. Röntgenundersökning kan då visa lungor som ser svampiga ut, med områden av både tätare vävnad och överuppblåsta partier. Diagnosen bekräftas ofta först vid en ålder av cirka 36 veckors postmenstruell ålder.
Barn med bronkopulmonell dysplasi kan utveckla förhöjt blodtryck i de blodkärl som transporterar blod från hjärtat till lungorna. Detta tillstånd kallas pulmonell arteriell hypertension och uppstår eftersom de skadade lungkärlen gör det svårare för blodet att passera genom lungorna.
Bronkopulmonell dysplasi kan även förekomma samtidigt med högersidig hjärtsvikt, som orsakas av den pulmonella arteriella hypertensionen. När trycket i lungkretsloppet blir högt måste höger hjärtkamma arbeta hårdare, vilket med tiden kan leda till att den försvagas. Regelbunden uppföljning av både hjärta och lungor är därför viktig för barn med BPD.
Trots de allvarliga symtomen är prognosen ofta god. De flesta barn med bronkopulmonell dysplasi förbättras successivt i takt med att lungorna växer och ny frisk lungvävnad bildas. Vissa barn kan dock behöva syrgasbehandling hemma under längre tid och ha ökad känslighet för luftvägsinfektioner, särskilt under de första levnadsåren.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online