Kramper hos spädbarn – orsaker, symtom och vad du ska göra

Kramper uppstår när hjärnans kemi eller vissa typer av nervskador gör att hjärnans nervceller avfyrar signaler onormalt snabbt. Sådana störningar kan bero på en infektion, en huvudskada eller ett medfött fel. I andra fall beror kramperna på epilepsi – en neurologisk sjukdom som orsakar återkommande krampanfall.

När ett spädbarn drabbas av kramper bör alltid en läkare kontaktas för att ta reda på orsaken. Här går vi igenom de vanligaste typerna, symtomen och hur du som förälder eller vårdgivare bör agera.

Olika typer av kramper

Feberkramp

Den vanligaste typen av kramper hos spädbarn och småbarn är feberkramp. Detta anfall utlöses av hög feber, oftast över cirka 39 °C. Kramper kan också uppstå när ett barn håller andan under ett intensivt gråtanfall eller i samband med en skada.

Epileptiska kramper

Epileptiska kramper uppstår utan någon uppenbar orsak som skada, feber eller allvarlig sjukdom. Barn med epilepsi kan i vissa fall växa ifrån tillståndet, medan andra lever med epilepsi under hela livet och behöver regelbunden medicinsk uppföljning.

Vanliga symtom

Symtomen skiljer sig något beroende på typen av kramper:

• Feberkramp: dreglande, kräkningar, rullande ögon, ryckningar i armar och ben samt medvetslöshet.
• Epileptiska kramper: stirrande blick, bristande respons, muskelryckningar och kraftiga konvulsioner.

Hur länge varar kramperna?

Varaktigheten varierar kraftigt. Feberkramper kan pågå från några sekunder upp till 15 minuter. Epileptiska anfall kan likaså vara mycket korta, men i vissa fall pågå i upp till en halvtimme. Notera alltid när anfallet börjar, eftersom längden är avgörande för hur akut situationen är.

Möjliga konsekvenser

De flesta kramper orsakar inga långvariga skador. Kramper som varar längre än fem minuter kan dock leda till hjärnskador. Kontakta därför en barnneurolog för att få hjälp med att kontrollera och förebygga återkommande anfall, särskilt om ditt barn har haft långa eller upprepade kramper.

Så agerar du vid ett krampanfall

Om ditt barn får kramper är det viktigaste att lugnt skydda barnet från skador:

1. Vänd försiktigt barnet på sidan så att saliv kan rinna ur munnen och kvävningsrisken minskar.
2. Flytta bort hårda eller vassa föremål i närheten av barnet.
3. Stoppa aldrig något i barnets mun – det kan orsaka skada eller blockera luftvägarna.
4. Titta på klockan och mät hur länge anfallet pågår.

Ringer du 112 direkt om kramperna varar längre än fem minuter, om barnet får andningssvårigheter eller om anfallet upprepas kort tid efteråt.

Behandling

Feberkramper behandlas i regel inte med läkemedel, eftersom de oftast är ofarliga och går över av sig själva. Vid epilepsi kan däremot medicinering behövas för att förebygga framtida anfall. Den behandling som väljs avgörs alltid av en läkare utifrån barnets ålder, anfallens karaktär och deras frekvens.