Sura uppstötningar hos spädbarn – symtom, diagnos och behandling

Gastroesofageal reflux (GER), ofta kallad sura uppstötningar eller återflöde, är vanligt förekommande hos spädbarn. Det uppstår när mat eller magsyra rinner tillbaka från magsäcken upp i matstrupen, vilket gör att barnet rapar upp maten. Enligt den amerikanska organisationen National Digestive Diseases Information Clearinghouse (NDDIC) drabbas mer än hälften av alla spädbarn av GER, men de allra flesta får inga andra besvär än obehag och uppstötningar – de äter vidare, går upp i vikt och utvecklas normalt.

Det finns dock en allvarligare form av besvären som kallas gastroesofageal refluxsjukdom (GERD). Denna kan påverka barnets aptit och förmåga att gå upp i vikt, och kräver ofta medicinsk utredning.

Vanliga symtom på sura uppstötningar (GER)

Spädbarn med GER rapar ofta upp efter matning, gråter mer än vanligt, verkar irriterade under matningen samt hostar eller hickar ofta. Barnet kan också böja sig bakåt med ryggen under matning, äta för små mängder eller helt vägra att äta. Många barn med GER vaknar dessutom ofta under natten.

Eftersom nattligt vaknande är mycket vanligt hos spädbarn i allmänhet bör det dock inte ses som ett säkert tecken på GER om inga andra symtom samtidigt förekommer.

Symtom på GERD

Barn med GERD visar ofta många av samma symtom som barn med vanlig GER, men sjukdomen är mer påtaglig och bestående. Typiska tecken inkluderar:

• Anemi (blodbrist)
• Irritabilitet och långvarigt obehag
• Dålig tillväxt och viktuppgång
• Kväljningar eller att barnet sätter sig fast under matning
• Vedertagen och ihållande motvilja mot mat

Barn med GERD kan även drabbas av luftvägsbesvär såsom pip i bröstet, lunginflammation och kronisk bihåleinflammation.

Hur ställs diagnosen?

En första bedömning görs oftast genom ett samtal mellan föräldrarna och barnläkaren, där symtom och matvanor går igenom. För att avgöra hur allvarligt tillståndet är kan olika undersökningar behövas:

• Övre GI-passageröntgen: Barnet får svälja barium, ett kontrastmedel som syns tydligt på röntgen. Undersökningen visar matstrupen, magsäcken och övre delen av tunntarmen, och läkaren letar efter avvikelser.
• pH-mätning (pH-probe): En tunn sond förs genom näsan ner till överdelen av matstrupen för att mäta hur ofta och hur länge syran återflödar.
• Gastroskopi (endoskopi): Matstrupen, magsäcken och tarmarna undersöks med ett böjligt instrument med ljus och kamera i spetsen.
• Magsäckstömningsundersökning: Barnet får i sig ett säkert radioaktivt spårämne som följs genom mag-tarmkanalen med en speciell kamera för att se hur snabbt magsäcken töms.

Behandling

Vid lindrig GER krävs oftast ingen medicinering, eftersom de flesta barn växer ifrån besvären i takt med att matsmältningssystemet mognar. Det finns dock flera enkla åtgärder som kan lindra symtomen:

• Höj huvudändan på barnets säng eller vagga något
• Håll barnet upprätt en stund efter matning
• Ändra matningsschemat, exempelvis mindre mängder vid varje tillfälle men oftare

Vid mer allvarlig GER eller vid GERD kan läkare förskriva läkemedel godkända för spädbarn, såsom antacida (syranneutraliserande medel), syrablockerare eller syrahämmande preparat. I sällsynta fall kan kirurgisk behandling bli nödvändig.

Viktigt att tänka på

Rådfråga alltid barnläkare eller vårcentral innan du ger ditt barn antacida, växtbaserade preparat eller andra receptfria läkemedel. Självbehandling av spädbarn kan vara riskabelt, och rätt diagnos är avgörande för att barnet ska få rätt hjälp.