Barn kanske inte behöver betala räkningar, försörja en familj eller hinna till jobbet i tid, men de upplever likväl stress – och den påverkar deras liv minst lika starkt som vuxnas. Om ditt barn plötsligt börjar drabbas av mardrömmar, visar ökad aggressivitet eller hyperaktivitet, tappar intresset för vänner och familj, får problem med maten eller presterar sämre i skolan kan det vara tecken på att barnet mår dåligt av stress. Förändringar, förluster, konflikter och svåra hemförhållanden är några av de vanligaste orsakerna.
Barn trivs bäst i strukturerade hem med rutiner som de kan förstå och förutse. När något stör deras normala rutiner uppstår därför ofta stress. En flytt till nytt boende eller ett skolbyte kan innebära mycket stress för barn. Att en ny bebis kommer till familjen är en intensiv tid för både föräldrar och barn. Barn kan också bli stressade när det saknas struktur i hemmet, eftersom de inte vet vad de kan förvänta sig eller hur de ska bete sig.
Ett barn kan uppleva stress efter att ha förlorat något som är värdefullt för hen, exempelvis en nalle eller en favoritleksak. Barn drabbas av stor stress vid föräldrars separation eller skilsmässa, eller när en nära anhörig eller ett husdjur går bort. Efter en katastrof, som en naturkatastrof eller ett terrordåd, kan barn uppleva lika höga stressnivåer som vuxna.
Precis som konflikter orsakar stress och ångest hos vuxna är de skadliga även för barn. Konflikter mellan föräldrar eller inom familjen – särskilt när föräldrar grälar mycket inför sina barn – belastar barnen. Konflikter med kamrater eller mobbning kan göra barnen oroliga och rädda. Lokala konflikter, som att bo i ett otryggt område, gör också att barn känner stress. Barn kan dessutom drabbas av oro när de ser mycket om världskonflikter i nyheterna eller på internet. Emotionell eller fysisk misshandel leder inte bara till stress utan även till livslånga psykiska problem.
När barn växer kan kroppens förändringar göra dem oroliga och stressade, särskilt om de inte förstår vad som händer eller känner sig generade över sin kropp. Barn känner också stress när de lär sig att bli självständiga och ta större ansvar. När barn blir äldre och börjar känna press att passa in kan de genomgå mycket stress om de känner sig otillräckliga jämfört med sina kamrater – till exempel om de tycker att de inte är lika smarta, inte lika duktiga inom idrott eller inte lika populära. Grupptryck kan vara en enorm stresskälla under tonåren. Föräldrar kan också bidra till denna stress när de pressar sina barn att få bra betyg och lyckas med fritidsaktiviteter.
När ett barns fysiska behov inte tillgodoses upplever barnet stress. Brist på tillräcklig mat, bostad och kläder leder till stress, liksom sömnbrist. Ett barn som drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom känner också av stress. Barn behöver uppmärksamhet och tillgivenhet för att känna sig älskade, och brist på detta – på grund av överbelastade föräldrar eller trånga hem- och skolmiljöer – orsakar stor stress och ångest.
Genom att vara uppmärksam på förändringar i ditt barns beteende kan du upptäcka stress i tid. Lyssna på barnet, skapa trygga och förutsägbara rutiner och samtalagärna med skolans personal om du är osäker. Vid långvarig eller kraftig stress kan det vara klokt att söka stöd via barnavårdscentralen eller en psykolog.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online