Tidiga tecken på cerebral pares kan vara svåra att upptäcka i början, men de blir tydligare i takt med att barnet växer. Föräldrar är ofta de första att lägga märke till utvecklingsförseningar hos sina barn. När viktiga milstolpar inte nås i tid tänds varningslamporna. Hos friska barn löser sig sådana förseningar ofta av sig själva, men för ett barn med cerebral pares är det inte fallet. I stället blir de tidiga tecknen allt tydligare för varje missad milstolpe.
Cerebral pares är en sjukdom som påverkar hjärnan. Ordet "cerebral" syftar på hjärnan, medan "pares" betyder förlamning eller svaghet. I sin enklaste form kan cerebral pares alltså beskrivas som en hjärnskada som leder till nedsatta motoriska förmågor. Symtomen varierar kraftigt och kan sträcka sig från lindriga till mycket svåra. Muskelstelhet samt svårigheter att kontrollera koordination och rörelser är vanligt förekommande. Tal, hållning och balans kan också påverkas.
För att kunna tolka de tidiga varningstecknen är det viktigt att känna till de olika typerna. Den vanligaste formen är den spastiska varianten, som kännetecknas av stela lemmar. Den kan drabba ena sidan av kroppen, hela kroppen eller bara benen.
Dyskinetisk cerebral pares hänger samman med koordinationen och delas upp i två underkategorier: ataxisk och atetoid. Barn inom den ataxiska kategorin har ofta en ostadig gång och problem med djupseendet. Atetoid cerebral pares påverkar ansikte, tunga och mun, och rörelserna kan sakna kontroll och vara långsamma. Ibland förekommer båda underkategorierna samtidigt.
De tidiga tecknen på cerebral pares visar sig oftast före tre års ålder, och symtomen blir ofta märkbara för föräldrarna redan under spädbarnstiden. Utvecklingsförseningar är ofta det första som upptäcks när ett spädbarn inte når de förväntade milstolparna.
Spädbarn mellan två och sex månader kan ha svårt att hålla huvudet uppe, och deras rörelser kan verka stela. De kan också föredra ena sidan av kroppen. Äldre bebisar kanske aldrig kryper eller verkar oförmögna att göra det. Barn upp till 24 månaders ålder kan dessutom helt sakna tecken på att kunna gå.
Cerebral pares har ingen enskilt känd orsak. I stället finns en rad olika faktorer som kan bidra. De flesta fall kan spåras tillbaka till komplikationer under graviditet eller förlossning, medan andra är kopplade till hjärnskador efter födseln. Infektioner och för tidig födsel är också riskfaktorer.
Föräldrar som vet att någon av dessa riskfaktorer kan ha påverkat sitt barn uppmuntras att följa barnets fysiska och psykiska utveckling noggrant. Alla avvikelser bör diskuteras med barnläkaren eller på BVC.
Det råder ofta förvirring kring cerebral pares och hur tillståndet påverkar kroppen över tid. Cerebral pares är inte degenerativ – det vill säga, tillståndet förvärras inte i takt med att barnet blir äldre. Faktum är att de symtom som finns vid diagnos ofta representerar det värsta scenariot. Med rätt behandling och anpassade hjälpmedel kan barn med cerebral pares ofta delta i vardagliga aktiviteter och leva ett aktivt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online