Medfödd syfilis uppstår när en kvinna som är smittad av syfilis överför sjukdomen till sitt ofödda barn. Smittorisken är hög – mellan 60 och 80 procent av alla barn födda av mödrar med syfilis smittas. Smitta sker vanligtvis under graviditeten, när den spiralformade bakterien (spiroket) som orsakar syfilis passerar genom moderkakan, men i vissa fall kan infektionen även ske i samband med själva förlossningen.
Medfödd syfilis utvecklas på liknande sätt som syfilis hos vuxna, även om sjukdomens stadier är mindre tydligt avgränsade. Barn som inte får snabb behandling går vanligtvis igenom tidiga, latenta och sena manifestationer av sjukdomen. Det tidiga stadiet inträffar mellan födseln och de första levnadsmånaderna, följd av ett latent stadium. Sen medfödd syfilis debuterar typiskt när barnet är minst två år gammalt.
Tidig medfödd syfilis ger upphov till ett utslag som liknar det vid sekundär syfilis hos vuxna. Utslaget kan bestå av blåsor eller kopparfärgade knutor och är oftast mest uttalat kring könsorganen, näsan och munnen. Spädbarn med tidig medfödd syfilis har ofta ett blodigt näsflöde och kan i vissa fall drabbas av allvarliga nervsystemproblem, såsom kramper, förlamning, hydrocefalus (vattenskalle) och inlärningssvårigheter.
Det latenta stadium som följer är helt symtomlöst, och barnet verkar ofta ha återhämtat sig. Sen medfödd syfilis liknar tertiär syfilis hos vuxna, men neurologiska komplikationer är mindre vanliga i detta skede. Ögonskador och blindhet är vanliga komplikationer. Växtförändringar och sår kan dessutom utvecklas och orsaka skador på skelettet, särskilt ansiktsbenen. Tänderna skadas ofta av sjukdomen och får ett karaktäristiskt hackformat utseende.
Diagnosen ställs oftast när rutinmässiga screeningtest under graviditeten påvisar syfilis hos den blivande modern. I vissa fall misstänks dock inte medfödd syfilis förrän spädbarnet visar tydliga symtom. Då utförs blodprov på både mor och barn för att mäta nivåerna av antikroppar. Dessa test kan tyvärr ge falskt positiva resultat, vilket innebär att mer specifika undersökningar kan krävas för att bekräfta diagnosen.
Om syfilis upptäcks tidigt i graviditeten kan infektion av fostret nästan alltid förhindras genom att modern behandlas med antibiotikainjektioner. Behandlingen kan i vissa fall utlösa en så kallad Jarisch-Herxheimer-reaktion, som under tidig graviditet kan leda till missfall. Trots denna risk får gravida kvinnor med syfilis nästan alltid behandling, eftersom risken för dödfödsel utan behandling är betydligt större.
Spädbarn som fötts med medfödd syfilis behandlas med antibiotikainjektioner, oftast under en sammanhängande period av tio dagar. Behandlingen botar infektionen, men eventuella permanenta skador som redan orsakats av sjukdomen kan tyvärr inte ångras.
Ungefär 40 procent av graviditeterna hos kvinnor som är smittade av syfilis slutar i dödfödsel. Av de barn som föds levande föds mellan 60 och 80 procent med medfödd syfilis. Många av dessa barn får bestående funktionsnedsättningar eller blir vanställda av sjukdomen.
Det viktigaste att komma ihåg är att medfödd syfilis är nästan alltid förebyggbar. Eftersom syfilistest ingår i den rutinmässiga mödrahälsovården är smitta extremt ovanligt när kvinnan söker vård tidigt i sin graviditet. Regelbundna kontroller och tidig behandling är därför avgörande för att skydda både mor och barn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online