1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så identifierar du matningsproblem hos spädbarn och småbarn

Så identifierar du matningsproblem hos spädbarn och småbarn

Du ger ditt barn mat när det plötsligt börjar gråta och kräkas. Vad betyder det? Har barnet en magsjuka, eller rör det sig om ett matningsproblem? Och vad ska du egentligen göra? Att identifiera matningsstörningar hos spädbarn och småbarn är inte alltid lätt, eftersom spädbarn ofta rapar och småbarn ofta plockar i maten. Här följer en guide som hjälper dig att avgöra om ditt barn har en faktisk matningsstörning eller bara går igenom något som helt normalt för åldern.

Vad du behöver

  • Paracetamol

Steg 1: Observera om barnet alltid verkar hungrigt

Börja med att lägga märke till om ditt barn ständigt verkar hungrigt. Ammade bebisar som aldrig blir mätta kanske inte får ett korrekt grepp om bröstet, eller så kan det hända att mamman inte har tillräckligt med mjölk. Flaskmatade bebisar som verkar evigt hungriga kan i stället ha ont i munnen.

Steg 2: Lindra öm mun med paracetamol

Om din bebis har en öm eller inflammerad mun kan du lindra besvären med paracetamol. Hjälper det inte bör du prata med läkaren om andra möjliga orsaker.

Steg 3: Se upp för kraftiga kräkningar

Håll utkik efter häftiga, projektiva kräkningar efter flask- eller amning. Detta kan tyda på ett tillstånd som kallas pylorusstenos, som uppstår när muskulaturen vid magsäckens utgång är förtjockad så att maten inte kan passera vidare till tarmarna och därför stötas upp. Endast en läkare kan ställa diagnosen pylorusstenos, så kontakta vården omedelbart om ditt barn kraftigt kräker upp stora mängder mjölk.

Steg 4: Notera hosta och krampande andning efter måltiden

Observera om ditt barn hostar och väser efter att ha fått bröstmjölk eller modersmjölksersättning. Detta kan tyda på en matningsstörning som kallas dysfagi, där mjölken hamnar i lungorna i stället för i magsäcken. Detta tillstånd måste uppmärksammas av läkare direkt.

Steg 5: Var uppmärksam på gaser och magbesvär

Lägg märke till om barnet lider av gaser och andra tecken på obehag i magen. Detta kan tyda på laktosintolerans. I så fall behöver barnet få sojabaserad ersättning, eller så behöver den ammande mamman utesluta mejeriprodukter ur sin egen kost. Kontakta även i det här fallet barnets läkare för råd och uppföljning.

Steg 6: Tänk på att rapningar inte ska göra ont

Alla bebisar rapar då och då, men det ska inte orsaka obehag. Om ditt barn verkar ha ont när det rapar kan det vara ett tecken på reflux – ett smärtsamt men vanligt tillstånd hos spädbarn som kan behandlas med medicin. Prata med barnets läkare eller BVC om du misstänker reflux.

Steg 7: Följ upp äldre bebisars och småbarns ätbeteende

Observera äldre bebisar och småbarn med avseende på överdrivet dreglande, kväljningar samt svårigheter att tugga och svälja. Detta kan tyda på en sensorisk bearbetningsstörning eller en oral-motorisk störning. Fortsätter problemet i flera dagar eller veckor bör du prata med barnets läkare om en utredning av en specialist inom barnutveckling. Terapi kan hjälpa barn med denna typ av besvär.

När ska du söka vård?

Tveka aldrig att kontakta barnavårdscentralen eller akuten om ditt barn kräker kraftigt och ofta, verkar slött eller uttorkat, inte vill äta alls eller inte går upp i vikt som förväntat. De flesta matningsbesvär är ofarliga, men tidig bedömning av en läkare ger både trygghet och rätt behandling i tid.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online