Vilka problem uppstår när ett barn föds med hål mellan vänster och höger förmak?

När ett barn föds med ett hål i väggen mellan hjärtats två förmak talar man om en förmaksseptumdefekt (ASD). Det är ett av de vanligaste medfödda hjärtfelen, och även om många små defekter aldrig ger besvär kan större hål påverka både syretillförseln och hjärtats arbetsbelastning över tid. Här går vi igenom de vanligaste problemen som en ASD kan orsaka.

Vad är en förmaksseptumdefekt?

Hjärtat består av fyra rum: två förmak i den övre delen och två kammare i den nedre delen. Väggen som skiljer förmaken åt kallas förmaksseptum. Hos fostret finns ett naturligt öppet hål (foramen ovale) som normalt sluts strax efter födelsen. Sluts det inte ordentligt kvarstår en öppning – en ASD – vilket gör att blod kan strömma mellan höger och vänster förmak.

Vanliga problem vid förmaksseptumdefekt

1. Blandning av syrerikt och syrefattigt blod

Gennem hålet kan syrerikt blod från vänster förmak blanda sig med syrefattigt blod från höger förmak. Det minskar mängden syre i det blod som pumpas ut till kroppen. I svårare fall kan detta ge upphov till cyanos, det vill säga att hud och läppar får en blåaktig ton på grund av låga syrenivåer.

2. Ökat blodflöde genom lungorna

Eftersom blod kontinuerligt pressas över från vänster till höger förmak ökar volymen blod som passerar lungkretsloppet. Med tiden kan detta belasta lungkärlen och leda till pulmonell hypertension, förhöjt blodtryck i lungornas kärl, samt andningsbesvär och nedsatt kondition.

3. Förstorat hjärta

Det ökade blodflödet tvingar hjärtat att arbeta hårdare, vilket kan göra att dess väggar och rum förstoras – så kallad hjärt hypertrofi. En obehandlad förstoring ökar risken för att hjärtats pumpförmåga successivt försämras.

4. Hjärtrytmrubbningar (arytmier)

En ASD kan störa hjärtats elektriska system och orsaka arytmier, exempelvis förmaksflimmer senare i livet. Oregelbundna hjärtslag kan ge symtom som yrsel, svimningskänslor, bröstsmärta och trötthet, samt försämra hjärtats förmåga att pumpa blod effektivt.

5. Ökad risk för stroke

Den onormala blodströmmen kan gynna bildningen av små blodproppar som kan passera över till den systemiska cirkulationen och nå hjärnan – en så kallad paradoxal emboli. Därför har vuxna med obehandlad ASD en förhöjd risk för stroke.

6. Försenad utveckling och sämre tillväxt

I allvarligare fall kan de sänkta syrenivåerna i blodet påverka barnets tillväxt och utveckling. Barnet kan bli lätttrött, äta sämre och gå upp i vikt långsammare än förväntat, vilket i sin tur kan försena både den fysiska och kognitiva utvecklingen.

7. Hjärtsvikt

Långt framskriden och obehandlad ASD kan slutligen leda till hjärtsvikt, där hjärtat blir för svagt för att pumpa blod tillräckligt bra. Typiska tecken är andnöd, trötthet, svullnad i ben och fötter samt, i svåra fall, hosta med blodblandat slemskydd.

Behandling och uppföljning

Allvarlighetsgraden beror framför allt på hålets storlek och placering. Små defekter orsakar ofta få eller inga symtom och kan ibland sluta sig av sig själva under de första levnadsåren. Större defekter kräver dock ofta åtgärd, antingen genom kateterburen tillslutning eller öppen hjärtkirurgi. Regelbunden kontroll hos barnkardiolog, bland annat med ekokardiografi, är viktig för att följa utvecklingen.

Med tidig diagnos och rätt behandling är prognosen god, och de flesta barn med förmaksseptumdefekt kan leva ett helt normalt och aktivt liv.