
Frågan är vanlig – och svaret är mer intressant än många tror. Enligt den normala nedärvningen kan inte ett barn med blodgrupp AB ha en pappa med blodgrupp A och en mamma med blodgrupp 0 (O). Men i mycket ovanliga undantagsfall är det faktiskt möjligt. Här går vi igenom hur blodgrupper ärvs – och när det ändå kan hända.
Blodgruppsystemet ABO styrs av tre alleler: A, B och 0. Varje person ärver en allel från sin mamma och en från sin pappa:
En pappa med blodgrupp A har genotypen AA eller A0. En mamma med blodgrupp 0 har alltid genotypen 00. Deras barn kan därför bara ärva två kombinationer:
För att ett barn ska få blodgrupp AB krävs en B-allel från någon av föräldrarna – och varken en far med A eller en mor med 0 bär normalt på en sådan allel.
I ytterst sällsynta fall förekommer en mutation som kallas cis-AB, där en enda allel producerar både A- och B-antigen. En förälder som bär på cis-AB kan testa som A (eller AB) men ändå föra vidare båda egenskaperna via samma allel. Ärver barnet denna allel tillsammans med en 0-allel från den andra föräldern kan det visas som blodgrupp AB.
Vid den extremt ovanliga Bombay-fenotypen (hh) saknar personen H-antigenet, som krävs för att A- och B-antigenen ska kunna påvisas i vanliga tester. En person som genetiskt bär på en B-allel kan därför felaktigt klassas som blodgrupp 0. Om mamman i exemplet i själva verket bär på en dold B-allel kan hon föra den vidare till barnet, som tillsammans med faderns A-allel då får blodgrupp AB.
Blodgrupp kan i vissa tydliga fall utesluta faderskap, men aldrig bekräfta det. Eftersom ovanliga genetiska variationer kan ge överraskande resultat är ett DNA-test alltid det säkra sättet att fastställa biologiskt släktskap.
Enligt den normala nedärvningen kan ett barn med blodgrupp AB inte ha en pappa med blodgrupp A och en mamma med 0. Endast mycket ovanliga undantag – som cis-AB-allelen, Bombay-fenotypen eller ett laboratoriefel – kan göra det möjligt. Vid osäkerhet ger ett DNA-test det definitiva svaret.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online