
Föräldrar blir oftast chockade när de får veta att deras nyfödda barn har problem med sköldkörteln. Sköldkörtelproblem hos spädbarn kan vara svåra att upptäcka eftersom symtomen ofta är diskreta eller dolda. Medfödd hypotyroidism, det vill säga en underaktiv sköldkörtel från födseln, är den vanligaste sköldkörtelsjukdomen hos spädbarn. Tillståndet innebär att barnets sköldkörtel inte producerar tillräckligt med sköldkörtelhormon för kroppens behov.
Enligt Texas Department of State Health Services föds ungefär ett av 4 000 barn med sköldkörtelproblem som hypotyroidism. Tack vare rutinmässig screening av alla nyfödda kan tillståndet dock upptäckas tidigt och behandlas effektivt.
Den vanligaste orsaken till sköldkörtelproblem hos spädbarn är att sköldkörteln inte utvecklats korrekt tidigt i graviditeten. Under fosterutvecklingen bildas sköldkörteln vid hjärnans bas och ska sedan vandra ner till nedre delen av halsen. Ibland flyttar sig körteln inte till rätt position, vilket kan leda till att endast en del av sköldkörteln finns kvar. I andra fall saknas sköldkörteln helt.
Mer ovanliga orsaker är bristande stimulering från hypofysen eller att sköldkörteln inte förmår producera sköldkörtelhormon trots att den är normalt utvecklad.
Barn med sköldkörtelproblem kan uppvisa flera olika symtom. Vanliga tecken är gulsot (gulaktig hud) samt blek eller fläckig hud som syns tydligt när barnet är avklätt. Sköldkörtelproblem kan också göra att barnet tappar intresset för matning och somnar under amningen eller flaskmatningen.
Andra symtom inkluderar dålig viktökning och långsam tillväxt, nedsatt cirkulation med märkbart kalla händer och fötter, lågt blodtryck samt långsam puls. Enligt Texas Department of State Health Services kan spädbarn med sköldkörtelproblem även verka onormalt tysta, kännas slappa eller mjuka när de lyfts, sova ovanligt länge och verka likgiltiga inför sin omgivning.
Alla nyfödda barn testas för sköldkörtelproblem inom några dagar efter födseln. Vid provtagningen tas ett litet blodprov från barnets häl, som sedan skickas till laboratorium för analys. Där mäts nivåerna av sköldkörtelhormonet T4 samt TSH (sköldkörtelstimulerande hormon) i barnets blod. Ett avvikande resultat följs alltid upp med ytterligare undersökningar för att bekräfta diagnosen.
Om ditt barn diagnostiseras med sköldkörtelproblem kommer din barnläkare att remittera er till en barnendokrinolog, det vill säga en specialist på hormonrubbningar hos barn. Behandlingen består vanligtvis av dagliga doser syntetiskt sköldkörtelhormon i tablettform, så kallad levotyroxinnatrium eller L-tyroxin. Läkemedlet verkar på exakt samma sätt som det naturliga hormon som sköldkörteln normalt producerar.
Barn med sköldkörtelproblem behöver ta sköldkörtelhormon under resten av livet. Hormonbehandlingen är särskilt avgörande under de två första levnadsåren, eftersom den är nödvändig för en normal hjärnutveckling. Den livslånga behandlingen säkerställer också att barnets övriga kropps funktioner fungerar som de ska.
Texas Department of State Health Services betonar att sköldkörtelproblem hos spädbarn är permanenta och att barnet alltså inte växer ifrån tillståndet. Trots detta är prognosen god: barn som får kontinuerlig hormonbehandling genom hela livet kan växa upp och leva helt normala liv utan begränsningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online