Varje dag skär sig miljontals tonåringar medvetet själva. De känner att livet är hopplöst och vill ropa på hjälp, men vet inte hur. Ofta använder de rakblad, saxar eller andra vassa föremål för att tillfoga sig smärta, kroppsskador eller blödningar.
Självskadebeteende hos ungdomar är ett allvarligt tecken på psykiskt lidande – men det går att göra skillnad. Om du är förälder eller vän till en tonåring som har börjat skära sig finns det konkreta sätt att hjälpa hen att bearbeta sina problem.
Nära dig tonåringen och ta reda på vad som är fel. Hen kan vara tystlåten i början, men när hen förstår att du menar allvar med att hjälpa blir det ofta lättare att prata. Att du tar första steget visar att du bryr dig och gör det enklare för hen att öppna sig om sina problem. Tänk dock på att det ibland kan få motsatt effekt och få hen att dra sig undan – ha tålamod och pressa inte.
Även om unga kvinnor mellan 13 och 25 år är den grupp som oftast skär sig, förekommer självskadebeteende hos både pojkar och flickor. Pojkar kan dessutom vara minst lika slutna om sina känslor som flickor, så ta alltid situationen på allvar oavsett vem det gäller.
Kontakta tonåringens närmaste vänner. Vissa kanske inte vill blanda sig i, men chansen är stor att någon i umgänget öppnar sig och berättar vad hen har gjort eller planerar att göra. De kan tala med dig i förtroende i hopp om att din närstående ska söka hjälp. Ju mer information du får från vänner och kamrater, desto bättre rustad blir du att ingripa i rätt ögonblick.
Ibland kan en utomstående nå fram där föräldrar eller äldre syskon inte lyckas. En lärare, skolkurator, psykolog eller annan vuxen som tonåringen litar på kan bli en viktig länk. Har hen svårt att öppna sig för dig kanske hen har en favoritlärare i skolan eller någon annan hen känner sig trygg med att prata med. Även ett socialt nätverk inom exempelvis en församling kan hjälpa – många har ungdomsgrupper där unga kan anförtro sig åt andra i samma ålder.
Hjälp tonåringen att hitta aktiviteter som tar upp hens tid och energi. Självskadebeteende hänger ofta samman med låg självkänsla och är sällan ett försök att begå självmord – vanligare är att det är ett sätt att hantera starka känslor eller ett rop på hjälp. Sport, musik, konst, föreningsliv eller volontärarbete kan höja självkänslan, skapa gemenskap och sätta hen på en sundare väg.
Självskadebeteende kräver ofta professionellt stöd för att brytas. Kontakta vårdcentralen, en ungdomsmottagning eller en psykolog för bedömning och behandling. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat god effekt vid självskadebeteende. I akuta situationer, eller om du misstänker suicidrisk, kontakta genast akutsjukvården eller ring 112.
Möt tonåringen utan skuld- eller skamkänslor och utan att döma. Lyssna mer än du föreläser, och visa att din kärlek och ditt stöd inte är villkorat. Förändring tar tid – var uthållig, följ upp hur hen mår och glöm inte att även ta hand om dig själv som anhörig. Med rätt stöd kan de flesta unga lära sig hantera sina känslor på hälsosamma sätt och lämna självskadebeteendet bakom sig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online