Tonårsåren är en utmanande period i livet. Kroppen genomgår stora förändringar, ansvarsbördan ökar och identiteten är under utveckling. För en tonåring som dessutom utsätts för fysiskt eller verbalt våld i hemmet kan vardagen kännas outhärdlig. Våld i hemmet – oavsett om det sker mellan föräldrar eller mellan förälder och barn – kan påverka en tonåring under hela livet. Konsekvenserna spänner från social isolering till självmordstankar och bör därför aldrig tas lätt på.
Fysiskt och verbalt våld sårar barn i samma hög grad. Även om tecknen på verbalt våld inte är lika synliga lämnar det emotionella ärr hos tonåringen, precis som fysiskt våld gör. Låg självkänsla, depression, ilska, rädsla, stress, känslomässig avtrubbing samt känslor av skuld och värdelöshet är alla reaktioner som tonåringar som utsätts för verbalt och fysiskt våld kan uppleva. Många av dessa känslor kan följa med tonåringen långt in i vuxenlivet, där bristande förtroende kan leda till relationsproblem och där depressionen kan återkomma.
Tonåringar kan uppvisa olika beteenden under perioder av våld. Vissa blir introverta och isolerar sig från andra människor, medan andra börjar göra uppror och hamnar i konflikt med lagen. Enligt Childwelfare.gov var utsatta ungdomar hela 11 gånger mer benägna att bli gripna för kriminellt beteende jämfört med andra unga. Utsatta tonåringar kan också börja röka och utveckla mer allvarligt självdestruktiva beteenden som alkohol- och drogmissbruk. Sexuell promiskuitet och riskfyllda beteenden, som oskyddat sex, är ytterligare konsekvenser som kan kopplas till våld i hemmet.
Våldsamma övergrepp som innefattar knuffar, ryck, slag och stötar kan leda till fysiska skador. Blåslagna ögon, skrapsår och blåmärken är ofta resultatet av våldsamma attacker. Av skam försöker tonåringen ofta dölja märkena med kläder, vilket gör att han eller hon missar skolan och sociala sammankomster. Utsatta tonåringar kan också utveckla självskadebeteende eftersom de överväldigas av känslor av rädsla och hjälplöshet. Det kan handla om viktfluktuationer till följd av ätstörningar, eller om att de börjar skära sig själva. Enligt Child Welfare är tonåringar som utsätts för övergrepp dessutom mer benägna att drabbas av åkommor som astma, bronkit, högt blodtryck, artrit och magsår i vuxen ålder.
Hur allvarliga effekterna av verbalt och fysiskt våld blir beror till stor del på tonåringens motståndskraft. Vissa tonåringar bär på långvariga effekter långt in i vuxenlivet, medan andra klarar av att hantera situationen bättre och lyckas förhindra att övergreppens konsekvenser stör deras vuxna liv. En tonåring med god självkänsla, som är självständig och optimistisk, kan påverkas mindre av övergreppen. Tonåringar som saknar dessa starka egenskaper drabbas i högre grad av konsekvenserna.
Om du eller någon du känner utsätts för våld i hemmet är det viktigt att veta att hjälp finns. Att prata med en vuxen man litar på – en lärare, skolkurator eller annan släkting – kan vara ett första viktigt steg. I Sverige kan unga kontakta BRIS på telefon 116 111, vända sig till socialtjänsten, eller i akuta situationer ringa polisen på 112. Ingen ska behöva bära på en sådan börda i tystnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online