Eftersom droger är en stor källa till oro för både föräldrar och tonåringar är det avgörande att förstå vilka effekter droger har på en kropp som fortfarande utvecklas – både för förebyggande arbete och för behandling. Effekterna varierar beroende på vilket ämne det gäller, och eftersom det finns många olika typer av illegala droger kan tonåringar drabbas av ett brett spektrum av biverkningar. När föräldrar eller andra vårdnadshavare upptäcker att något är fel finns det flera behandlingsvägar att tillgå.
Ju tidigare en förälder bekräftar att tonåringen använder droger, desto tidigare kan behandlingen påbörjas. Även om effekterna varierar kraftigt mellan individer visar många tonåringar vissa gemensamma beteendeförändringar. Tonåringar som börjat använda droger kan tappa intresset för sitt utseende och sin personliga hygien, sluta bry sig om betyg eller fritidsaktiviteter, byta vänkrets, förlora intresset för hobbyer eller idrott samt uppvisa tecken på depression och ilska.
Enligt National Center on Addiction and Substance Abuse vid Columbia University ser både föräldrar och tonåringar själva droger som sitt största problem. Eftersom en tonårings kropp och hjärna fortfarande är under utveckling kan skadeverkningarna bli förstärkta. Hur kraftiga effekterna blir beror på typen av drog, tonåringens kroppsstorlek, hur snabbt ämnet når hjärnan samt om drogen blandats med andra substanser.
Trots att cannabis är legaliserat i vissa länder för medicinskt bruk – och trots att det är den vanligaste drogen bland ungdomar – har den både kort- och långsiktiga negativa effekter för tonåringar. Enligt National Institute on Drug Abuse innefattar de kortvariga effekterna problem med minne och problemlösning, svårigheter att tänka klart, nedsatt motorisk koordination och ökad puls. De långsiktiga effekterna inkluderar ökad cancerrisk kopplad till THC i växten, andningsbesvär liknande dem hos tobaksrökare samt ett försvagat immunförsvar.
Utöver cannabis vänder sig vissa tonåringar till tyngre droger, som samtliga har allvarliga biverkningar. Amfetaminer kan orsaka hallucinationer och paranoia, medan kokain och crack höjer pulsen och blodtrycket, dämpar andningen och i värsta fall kan utlösa hjärtinfarkt – även hos förstagångsanvändare. Utöver klassiska gatudroger använder vissa ungdomar även receptfria läkemedel, exempelvis host- och förkylningsmediciner, i syfte att bli påverkade. Dessa preparat kan orsaka feber, förvirring, nedsatt omdöme, suddig syn och yrsel.
För tonåringar som utvecklat ett cannabisberoende finns idag inga läkemedelsbaserade behandlingar, men det finns väl etablerade program med fokus på samtalsterapi och gruppstöd. Dessutom finns rehabiliteringscenter som är särskilt anpassade för ungdomar. I Sverige kan familjer kontakta vårdcentralen, skolkuratorn eller BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) för bedömning och stöd. Rådfråga även 1177 Vårdguiden eller ideella organisationer som Junis och IOGT-NTO för information om förebyggande arbete och behandlingsalternativ.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online