Det är svårt att fastställa exakt hur många barn som tar sitt liv varje år till följd av mobbning. Forskning har visat att det finns ett tydligt samband mellan mobbning och suicidalt beteende, men andra faktorer – såsom psykisk ohälsa och stressiga livshändelser – kan också bidra till ökad suicidrisk. Dessutom är självmord ett komplext fenomen, och det kan ofta vara svårt att avgöra om ett dödsfall beror på suicid eller på andra orsaker, exempelvis en olycka.
En studie publicerad i tidskriften JAMA Pediatrics år 2020 visade att frekvensen av suicid bland high school-elever som hade blivit mobbade var nästan dubbelt så hög som bland de som inte blivit mobbade. Studien byggde på data från Youth Risk Behavior Survey 2017, en omfattande enkätundersökning med svar från över 15 000 high school-elever i USA.
Det är dock viktigt att komma ihåg att studien är korrelativ, vilket innebär att den inte kan fastställa något kausalt samband mellan mobbning och suicid. För att kunna bevisa orsakssamband krävs långtidsstudier som följer individer över tid. Det är också viktigt att ta hänsyn till andra bidragande faktorer, såsom psykisk ohälsa, hemförhållanden och stressiga livshändelser, vilka alla kan påverka suicidrisken.
Oavsett exakta siffror visar forskningen entydigt att mobbning får allvarliga konsekvenser för barns och ungas psykiska hälsa. Minskad självkänsla, depression, ångest och social isolering är vanliga följder, vilket understryker vikten av att vuxna agerar snabbt när mobbning upptäcks – både i skolan och online.
Om du eller någon du känner mår dåligt finns hjälp att få. Barn och unga kan kontakta BRIS på telefonnummer 116 111, och vuxna kan nå Mind Självmordslinjen på 90101. I akuta situationer där någon befinner sig i fara ska du alltid ringa 112.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online