Enligt det amerikanska institutet National Institute on Drug Abuse (NIDA) ökar droganvändningen bland tonåringar. En studie från 2007 visade att 41,8 procent av alla avgångsklasser på high school hade provat marijuana, 72,2 procent hade druckit alkohol, 15,4 procent hade missbrukat receptbelagda läkemedel, 3 procent hade provat metamfetamin, 1,5 procent hade provat heroin och 7,8 procent hade använt kokain. Även om många ungdomar bara provar dessa skadliga droger en enda gång kan effekten av drogen följa dem under resten av livet.
Ett av de snabbaste sätten för en ungdoms drogbruk eller beroende att påverka livet är genom de rättsliga konsekvenser som är kopplade till droganvändningen. Lagen gör inga undantag för unga drogmissbrukare. Även om en tonåring aldrig blir tagen på bar gärning kan ett liv präglat av droger leda till många andra kriminella problem, exempelvis gängverksamhet och narkotikabrott. Vissa ungdomar börjar sälja droger för att finansiera sitt beroende. Beroendet kan också driva en ungdom till att delta i annan brottslig verksamhet, som stölder, för att få ihop pengar till droger. Studier har visat att drogbruk automatiskt ökar risken för att en tonåring begår brott. Bureau of Justice Statistics fann till exempel att nästan två tredjedelar av frisläppta fångar hade använt droger inom fyra till sex månader innan de begick sina brott.
Enligt en undersökning från 2005 av U.S. Census Bureau varierade andelen gymnasieavhoppare mellan olika delstater från 5 procent till nästan 11 procent av samtliga elever. Även om inte alla avhoppare gör det på grund av drogberoende kan droger vara en avgörande faktor. När en tonåring väl har utvecklat ett beroende, oavsett om det gäller alkohol, metamfetamin eller marijuana, kan beroendet ta över alla andra delar av livet. Detta gäller särskilt ungdomar från splittrade familjer, där föräldrarna kanske inte är medvetna om – eller bryr sig om – att barnet skolkar. I takt med att beroendet förvärras blir det svårare för tonåringen att fungera under påverkan. Även om hen trots allt går till skolan kan hen vara störande eller helt enkelt oförmögen att ta till sig undervisningen på grund av drogernas inverkan på kroppen. Detta kan leda till antingen frivilligt avhopp eller att eleven blir avstängd från skolan. Droganvändning kan dessutom bidra till att kriminalitet sprids till skolans område.
En drogberoende ungdom kan ofta genomgå en fullständig personlighetsförändring på grund av sitt bruk. En tidigare vänlig och lättsam person kan plötsligt bli mycket svår att leva med. Många unga drogmissbrukare blir trotsiga mot auktoriteter, inklusive sina egna föräldrar. De kan också börja ljuga och till och med stjäla från sin familj för att finansiera sitt beroende. Detta kan lätt leda till en rad konflikter i hemmet och i värsta fall helt splittra familjerelationerna.
En av de mest förödande effekterna av drogberoende hos ungdomar är de hälsoproblem som följer med bruket. Redan i små doser kan både illegala och legala droger få allvarliga konsekvenser för en tonåring, allt från tidiga leverproblem till hjärtstillestånd. Den farligaste hälsorisken är dock en överdos, som i många fall leder till döden. Tonåringar löper särskilt hög risk för överdosering eftersom drogbruk ofta blir en tävlan mellan yngre användare. Denna konkurrensinriktade miljö är särskilt vanlig vid så kallat bingedrickande.
För varje ung missbrukare ökar kostnaderna för sjukvård och drogbehandling. Med ett genomsnittligt behandlingsprogram som kostar tusentals dollar per månad, där en stor del av notan betalas av sjukvårdssystemet, är den totala kostnaden för beroende enorm. Drogbruk bland ungdomar belastar också samhället på andra sätt, bland annat genom ökad risk för sexuellt överförbara infektioner, fler drogrelaterade trafikolyckor och en ökning av drogrelaterad brottslighet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online