När klimakteriet väl har inletts är all blödning från slidan onormal. Det hormon som styr menstruationen, östrogen, börjar sjunka två till åtta år innan klimakteriet egentligen börjar. I detta skede, som kallas perimenopaus, har du fortfarande menstruationscykler. Perimenopausen är det enda skedet av klimakteriet där blödning betraktas som normal.
I normala fall kommer vaginal blödning från blod som samlats i livmodern. Under klimakteriet gör minskningen av östrogen att slidan kortas av, väggarna blir tunnare och slidkanalen blir torrare. Blödning under klimakteriet beror oftast på ett tillstånd som kallas vaginal atrofi. Vid vaginal atrofi blir slideslemhinnan så tunn att blodkärlen inuti försvagas och brister spontant. Detta ger upphov till blödning som kan variera i flödesmängd. Vissa kvinnor märker endast blödning orsakad av vaginal atrofi efter samlag.
Viss blödning under klimakteriet härstammar från bildandet av livmoderpolyper. Livmoderpolyper är lökformiga utväxter som växer i livmodern. Enligt Mayo Clinic är forskarna inte helt säkra på vad som orsakar polyper, men de kan ha samband med avvikelser i hormonet östrogen. Livmoderpolyper varierar i storlek från så små som ett sesamfrö till så stora som en golfboll.
Dysfunktionell uterin blödning (DUB) är all oförklarlig vaginal blödning som uppstår utan någon skada. Enligt National Institutes of Health drabbas 40 procent av alla kvinnor över 40 års ålder av denna typ av blödning. Forskare tror att DUB kan kopplas till hormonella obalanser, framför allt i hormonerna östrogen och progesteron. Tillståndet hänger inte direkt samman med klimakteriet, utan snarare med emotionell stress, överdriven fysisk träning eller övervikt. Blödning är bara ett av många symtom vid DUB. Andra symtom är humörsvängningar, värmevallningar och ömhet i slidan.
De flesta orsaker till blödning under klimakteriet kan korrigeras med hormonbehandling (HRT). Behandlingen använder syntetiskt östrogen för att balansera upp de sjunkande nivåerna. När östrogenbalansen återställs avtar oftast de besvärande klimakteriebesvären. Ironiskt nog kan hormonbehandling i sig också orsaka blödning. Under klimakteriet blir livmoderslemhinnan tunnare, men när du tar hormonpreparat kan östrogenet i dem stimulera slemhinnan att tjockna igen. Slemhinnan stöts då inte bort på en gång, som vid en vanlig menstruation, utan du kan istället uppleva periodisk fläckvis blödning.
Blödning i vilket skede av klimakteriet som helst kan kännas skrämmande, men de flesta fall är godartade. I sällsynta fall kan dock blödning under klimakteriet vara ett symtom på ett allvarligare tillstånd, exempelvis cancer i livmodern, äggstockarna eller livmoderhalsen. Din läkare kan behöva göra flera undersökningar för att fastställa den exakta orsaken. Det kan röra sig om blodprov (för att mäta hormonhalter), vävnadsprov från slida eller livmoder samt ultraljud (för att undersöka livmodern och äggstockarna).
Kontakta alltid vården om du får blödning efter att mensen upphört helt, eller om blödningen är kraftig, långvarig eller åtföljs av smärta. Tidig utredning ger bäst möjlighet till rätt diagnos och behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online