Cellprovet, även kallat cytologiskt prov eller Pap-test, är en undersökning som används för att upptäcka förändringar i de platta epitelcellerna som täcker livmoderhalsen – den nedre delen av livmodern. Provet påvisar inte direkt humant papillomvirus (HPV), men kan visa tecken på virusinfektion. Ett cellprov kan dessutom avslöja flera olika typer av cellförändringar som kan – men inte nödvändigtvis – tyda på precancerösa celler eller livmoderhalscancer. Undersökningen ska inte göra ont, men den kan kännas obekväm.
Ett cellprov tas på en vårdcentral eller gynekologisk mottagning och tar bara några minuter. Kvinnor erbjuds regelbundna cellprov inom det nationella screeningsprogrammet mot livmoderhalscancer, vanligtvis med några års mellanrum beroende på ålder, om inte läkaren rekommenderar tätare kontroller. Under undersökningen klär man av sig under midjan, lägger sig på en undersökningsbänk och placerar fötterna i stöd.
Insättningen av spekulumet är den del av undersökningen som oftast upplevs som mest obehaglig. Instrumentet, som kan vara av metall eller plast, kan kännas kallt och ge en känsla av tryck. Spekulumets uppgift är att hålla vaginalväggarna isär så att undersökaren kan se livmoderhalsen tydligt.
Undersökaren tar sedan ett litet skrap från livmoderhalsens ytskikt med hjälp av en borste och en spatel. Detta ska inte göra ont, men kan kännas något obekvämt. Provet placeras antingen på ett objektglas eller i ett speciellt flytande medium innan det skickas till ett laboratorium för analys.
Det tar ofta några veckor att få svar från ett cellprov, även om tiden kan variera mellan olika laboratorier och regioner. Fråga därför alltid din undersökare när du kan förvänta dig resultatet. Ett onormalt svar kan bero på många olika faktorer – allt från torrhet eller inflammation i livmoderhalsen till precancerösa cellförändringar eller, mer sällan, livmoderhalscancer. Ett onormalt resultat betyder alltså inte att du har cancer.
Det är vanligt att läkaren rekommenderar uppföljande tester vid ett onormalt cellprovsvar. Uppföljningen kan bestå av ett nytt cellprov eller ett HPV-test. Andra metoder inkluderar endocervikal curettage, där ett prov tas från livmoderhalskanalen med ett instrument som kallas curett, samt kolposkopi, där ett förstoringsinstrument används för att granska cellerna på livmoderhalsen noggrant. Om områden med avvikande celler upptäcks kan en vävnadsbiopsi tas i samband med kolposkopin.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online