Klimakteriet definieras som den tidpunkt då en kvinna får sin allra sista menstruation. Hon anses vara genom klimakteriet när ett helt år har passerat utan mens. Symtomen kan dock börja flera år tidigare – en fas som kallas perimenopaus – och kan fortsätta under hela klimakteriet. Under den här tiden producerar kroppen allt färre hormoner, vilket kan leda till besvärande och livsförändrande symtom. Kvinnor i klimakteriet bör dessutom tänka på den ökade risken för benskörhet och hjärtsjukdom.
Den goda nyheten är att varje kvinna som går igenom klimakteriet kan ta en aktiv roll i att hitta en lösning som passar just henne.
Innan du börjar söka lindring behöver du försäkra dig om att det verkligen är klimakteriet du går igenom. Det vanligaste tecknet är förändringar i menstruationen. Hos vissa kvinnor blir mensen längre än vanligt, hos andra slutar den tidigare. Mängden blod kan också förändras.
Var uppmärksam om du plötsligt drabbas av intensiva värmevallningar eller svettas kraftigt på natten. Slemhinnorna i underlivet kan bli torrare, vilket kan göra samlag smärtsamt. Notera även humörsvängningar som irritabilitet eller gråtankefall, samt glömska och koncentrationssvårigheter. Håret på huvudet kan bli tunnare samtidigt som hårväxten i ansiktet ökar.
Har du något av dessa symtom ska du kontakta din läkare för att få bekräftat om de beror på klimakteriet eller har någon annan orsak.
Det finns flera vägar att gå för att lindra problemen i samband med klimakteriet.
Hormonbehandling har använts av många kvinnor för att lindra värmevallningar, nattliga svettningar, vaginal torrhet och humörsvängningar. Behandlingen kan även bromsa benskörhet. Din läkare kan skriva ut MHT, men var medveten om riskerna: blodproppar, stroke, hjärtinfarkt, bröstcancer och gallblåsesjukdom.
Ett annat konventionellt alternativ är bioidentisk hormonersättningsterapi. Det är ett läkemedel som framställs specifikt efter läkarordination och består av syntetiska hormoner som är identiska med dem kroppen själv producerar. BHRT kan lindra klimateriesymtom, men enligt amerikanska läkemedelsverket FDA löper kvinnor som tar hormoner fortfarande risk för blodproppar, hjärtinfarkt, stroke, bröstcancer och gallblåsesjukdom. BHRT har inte visats vara säkrare än MHT.
Många kvinnor provar svart trolldruva, dong quai, ginseng, kava och rödklöver under klimakteriet. Enligt amerikanska National Center for Complementary and Alternative Medicine är dessa preparat dock inte effektiva mot värmevallningar, och svart trolldruva kan påverka levern. Kava kan enligt FDA skada levern.
Rödklöver innehåller fytoöstrogener, liksom soja. Fytoöstrogener kan lindra klimateriesymtom, men kvinnor med historik av endometrios, myom eller cancer i bröst, livmoder eller äggstockar bör använda dem med försiktighet. Samma sak gäller kvinnor som löper risk för dessa sjukdomar samt de som använder p-piller, MHT, selektiva östrogenreceptormodulatorer eller tamoxifen. Dehydroepiandrosteron (DHEA) kan – eller kanske inte – hjälpa mot värmevallningar och minskad sexuell lust.
En annan effektiv lösning är att anpassa livsstilen efter dina behov. Ät mat som stärker skelettet för att förebygga benskörhet, och träna minst tre gånger i veckan. Bra benmat inkluderar broccoli, fisk, ägg, yoghurt, kefir, miso, bönor, tofu och melass.
För att skydda hjärtat: sluta röka om du röker, och ät råa gröna grönsaker och havsalger, fisk, grönt te, vin, fullkornsris, vitlök, lök och fullkorn. Håll en hälsosam vikt för din kropps skull. Använd vattenbaserad glidkräm eller kräm i underlivet mot torrhet. Besök dessutom din gynekolog regelbundet för bröst- och bäckenundersökningar.
När du har lärt dig om alla dina möjligheter, prata med din gynekolog om vilken behandling som passar dig bäst. Berätta om sjukdomar du haft tidigare samt om allvarliga sjukdomar som förekommer i din familj. Tillsammans med din läkare bestämmer du vilken lösning du ska använda – och följ sedan upp den konsekvent.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online