Progesteron är ett hormon som produceras hos både män och kvinnor, men det utgör ett av de två främsta könshormonerna hos kvinnor. På 1950-talet syntetiserades progestin som en ersättning för det naturliga hormonet progesteron. Indikationer för progestin omfattar prevention, reglering av menstruationscykeln och behandling av endometrios. Det ordineras ofta för att lindra besvär i samband med klimakteriet och används även vid behandling av bröst-, njur- och livmodercancer. För att fullt ut förstå hur progestin påverkar kroppen behöver man först känna till progesteronets roll.
Progesteron bildas i äggstockarna och hjälper till att reglera ägglossningen samt hela menstruationscykeln. Hormonet förbereder också kroppen för graviditet och skapar gynnsamma förhållanden i livmodern för att kunna upprätthålla en pågående graviditet. Dessutom bidrar progesteron till att bibehålla sexlusten och fungerar som ett naturligt vätskedrivande medel.
Normalt producerar en kvinna före klimakteriet 20–25 milligram progesteron per dag. Under graviditet ökar produktionen kraftigt till 300–400 milligram per dag. Efter klimakteriet sjunker nivån vanligtvis till mindre än 1 milligram per dag. Låga progesteronnivåer hos kvinnor före klimakteriet kan ge symtom som svårigheter att bli gravid, sömnlöshet, ömma bröst och viktökning. Kvinnor i eller efter klimakteriet kan uppleva viktökning, smärta i brösten och minskad libido som följd av den sjunkande hormonproduktionen.
För kvinnor som lider av progesteronbrist kan läkaren rekommendera hormonbehandling (HRT). En naturlig variant är progesteronkräm framställd av mexikansk vild jamsrot, som kan användas som alternativ till progestintabletter eller injektioner. Läkemedel som innehåller progestin säljs bland annat under varunamnen Provera, Megace och Loestrin. Depo-Provera är den injicerbara formen, och progestin ingår dessutom i spiralpreparatet Mirena.
Progestin kan ordineras för att åtgärda progesteronbrist och som behandling vid endometrios. Som hormonersättning motverkar preparatet effekterna av låga progesteronnivåer. Vid endometrios antas progestin bromsa överväxten av livmoderslemhinnevävnad. När behandlingen påbörjas kan kvinnor före klimakteriet märka förändringar i menstruationen – flödet kan bli både lättare eller kraftigare, och genombrottsblödningar kan förekomma. I vissa fall, beroende på preparattyp, kan menstruationen utebli under längre perioder.
Progestin kan ge biverkningar, men dessa går oftast tillbaka när behandlingen avslutas. Vanliga besvär är ökad ömhet i brösten, vätskeansamling, akne, huvudvärk och humörsvängningar. Illamående och kräkningar kan också förekomma och kan ofta lindras genom att tabletten intas på kvällen. Vid långvarig användning finns risk för förlust av benmassa, vilket kan leda till benskörhet (osteoporos). Därför rekommenderas kvinnor i långvarig progestinbehandling att ta tillskott av kalcium och vitamin D för att skydda skelettet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online