Bäckeninstabilitet, det vill säga förslappning av ligament och senor i bäckenet under graviditeten, drabbar hela 49 procent av alla gravida kvinnor. Även om den exakta orsaken inte är helt klarlagd har läkare identifierat flera faktorer som bidrar till att instabiliteten utvecklas. Det finns dessutom behandlingsalternativ som ger en markant förbättring.
Läkare har identifierat fyra faktorer som ökar risken för att utveckla bäckeninstabilitet under graviditeten.
Enligt studier från American Center for Spine and Back Therapy är kvinnor som utsätts för överdriven stress under graviditeten mer benägna att drabbas av bäckeninstabilitet. Läkarna kopplar sambandet till den sömnbrist som stressade kvinnor ofta lider av.
Mammor som aktivt lyfter andra barn under graviditeten tenderar att uppleva mer smärta. Orsaken är ofta att stressade föräldrar lyfter sina barn i all hast med ryggmusklerna, i stället för att huka sig ordentligt och lyfta med benen.
Under sen graviditet och förlossning utsätts kvinnans bäcken för betydande krafter. Bäckenbottenmusklerna kan inte arbeta lika effektivt eftersom barnets vikt vilar direkt på dem. Vid förlossningen vidgar sig dessutom alla kvinnors bäcken när barnet passerar födelsekanalen. Vid bäckeninstabilitet uppträder dessa symtom i betydligt högre grad än vid en normal graviditet.
Kroppshållningen har visat sig ha stor betydelse för graden av smärta. I takt med att graviditeten framskrider frisätts hormoner som gör att senor i bäcken och ländrygg blir lösare. Den ökade vikten på kroppens framsida drar ländryggen framåt och belastar ryggen ytterligare. Denna tyngdpunktsförskjutning gör att många gravida börjar hasa och gunga med höfterna – en rörelse som kontinuerligt belastar bäckenet och ökar instabiliteten.
Enligt Pelvic Instability Network of Scotland varierar symtomen från patient till patient. Ett av de vanligaste besvären är smärta och ömhet i blygdbensfogens område, som ofta förstärks vid mätning av fundushöjd. Ryggsmärta, klickande ljud från bäckenet och ischiasliknande besvär kan också förekomma.
Dessutom kan knäsmärta och nedsatt rörlighet uppstå, exempelvis svårigheter att vända sig i sängen eller att gå i trappor.
Många kvinnor har haft god hjälp av en kombination av manuell terapi och ett regelbundet träningsprogram. Traditionella graviditetsövningar samt pilates och yoga har visat sig vara särskilt effektiva.
De viktigaste övningarna är de som alla blivande mödrar rekommenderas inför förlossningen: bäckenkippningar, knäböj och skräddarsittande. Enligt Dr. Robert Bradley, skaparen av Bradley-metoden för förlossning, stärker bäckenkippningar och skräddarsittande direkt buk- och ländryggsmuskulaturen och ger bättre stöd åt lösa leder. Knäböj stärker lårens framsida och knän samt hjälper till att släppa uppbyggda spänningar i höfterna.
Olika yogapositioner, inklusive grundläggande sittande yoga och andningsövningar, hjälper kroppen att återfå sin naturliga position och frigöra spänningar orsakade av barnets vikt. Positioner som "katten" och "solen" kan lindra ländryggssmärta genom att flytta barnets tyngd mot kroppens framsida.
En pilatesboll är ett användbart redskap för sittande. När du sitter på en stabilitetsboll placeras benen isär i en knäböjsliknande position och ryggen återfår naturligt sin hållning, vilket släpper spänningar. Flera pilatesövningar på golvet, däribland olika benlyft, ger dessutom en skonsam styrketräning av bukmusklerna som ger bäckenet bättre stöd.
Även om det fortfarande finns frågetecken kring hur effektiv en sådan träningsregim är i längden, förblir den det först rekommenderade alternativet bland förlossningsläkare. Kom ihåg att övningarna alltid bör utföras under handledning av en legitimerad fysioterapeut för att undvika ytterligare skador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online