1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Risker med abort: metoder, biverkningar och komplikationer

Varje kvinna som överväger en abort gör det av sina egna, personliga skäl. Eftersom beslutet är så stort är det viktigt att det fattas utifrån god information – det vill säga att hon känner till vilka risker ingreppet kan innebära. Att välja en trygg och seriös vårdgivare som går igenom möjliga risker och tar hennes funderingar på allvar är avgörande för både den fysiska och psykiska hälsan.

Vad är en abort?

En abort innebär att en graviditet avbryts. För att minimera risken för komplikationer bör aborten genomföras så tidigt i graviditeten som möjligt. Risker finns dock vid alla tidpunkter – både i samband med själva ingreppet och under tiden efteråt. Ett abortbeslut kräver därför noggrant övervägande, gärna tillsammans med vårdpersonal och närstående.

Olika abortmetoder

Medicinsk abort

Tidigt i graviditeten kan kvinnan ofta välja mellan medicinsk och kirurgisk abort. Vid en medicinsk abort används vanligtvis läkemedlet mifepriston, som avbryter graviditeten, följt av misoprostol som får livmodern att dra ihop sig och stöta ut graviditeten. Metoden används främst i tidig graviditet, och riktlinjerna för hur sent den kan användas varierar mellan olika länder.

Kirurgisk abort

Kirurgiska aborter utförs med olika tekniker beroende på hur långt graviditeten har kommit:

  • Sugcurettage (vacuumaspiration) – används vanligtvis under graviditetsvecka 6–12.
  • Utskrapning (dilatation och curettage, D&C) – utförs fram till ungefär vecka 12–15.
  • Dilatation och evakuering (D&E) – kan göras mellan vecka 15 och 21.
  • Dilatation och extraktion (D&X) – används efter graviditetsvecka 21.

Biverkningar vid medicinsk abort

Biverkningar av abortläkemedel kan bland annat vara blödningar, mensliknande värk, illamående, huvudvärk, diarré och kräkningar. Kraftiga blödningar är en av de viktigaste riskerna att känna till. Metoden är dessutom inte helt säker – i ett fåtal fall fungerar inte behandlingen. Kvinnor som använder blodförtunnande läkemedel eller har en blödningssjukdom bör inte använda mifepriston. Ibland stöts inte all vävnad ut, och då krävs en kompletterande skrapning (D&C) för att avlägsna kvarvarande vävnad från livmodern.

Risker vid kirurgisk abort

Vid sugcurettage kan biverkningar som illamående, svettning, värk, yrsel samt långvariga eller kraftiga blödningar förekomma. Möjliga komplikationer omfattar infektion, blodproppar, perforering av livmoderväggen och skador på livmoderhalsen. Utskrapning ger liknande biverkningar och risker, men risken för perforering av livmodern är något större vid denna metod. Vid dilatation och evakuering kan blödningar pågå i upp till två veckor efter ingreppet, och riskerna för infektion, blodproppar, perforering samt skador på livmoderhalsen eller livmoderslemhinnan är förhöjda.

Allvarligare komplikationer

Kirurgisk abort medför en något högre risk för komplikationer som infektion jämfört med medicinsk abort. Bäckeninflammation (pelvic inflammatory disease, PID) är en känd komplikation som i ovanliga fall kan leda till nedsatt fertilitet om den inte behandlas i tid.

En annan risk är ektopisk graviditet, det vill säga en graviditet som etablerar sig i äggledaren i stället för i livmodern. En sådan graviditet kan aldrig bäras fram till en fullgången förlossning och måste avbrytas, eftersom den annars kan hota kvinnans liv.

Abort kan även öka risken för placenta previa (lågt sittande moderkaka) i senare graviditeter. Vid detta tillstånd sitter moderkakan så lågt att den kan orsaka kraftiga blödningar, vilket gör tillståndet potentiellt livshotande för både mor och barn.

Fertilitet, bröstcancer och mortalitet

De allra flesta kvinnor som genomgår en abort påverkas inte i sin framtida fertilitet. I sällsynta fall kan dock komplikationer som obehandlad bäckeninflammation eller skador på livmodern under ingreppet leda till nedsatt fertilitet.

Frågan om ett samband mellan abort och bröstcancer har diskuterats länge. Tidiga studier på 1990-talet antydde ett möjligt samband, men senare stora kohortstudier har inte kunnat bekräfta detta. Idag bedömer ledande cancerorganisationer, bland annat den amerikanska National Cancer Institute, att abort inte ökar risken för bröstcancer.

Dödligheten i samband med abort är extremt låg. Enligt data från amerikanska CDC (Centers for Disease Control and Prevention) dog elva kvinnor år 2000 till följd av komplikationer efter lagliga aborter – en mycket liten andel av samtliga ingrepp. Med modern vård och god uppföljning är risken för allvarliga komplikationer alltså liten, men den finns alltid och är därför viktig att känna till.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online