En dödfödsel är en tragedi där fostret har nått minst 20 veckors ålder men av någon anledning inte överlever. Döden kan inträffa under graviditeten eller i samband med förlossningen. Eftersom det kan finnas flera olika orsaker rekommenderar American Pregnancy Association att man begär en obduktion för att få konkreta svar. Utöver att söka förklaringar är det dock minst lika viktigt att ge återhämtningen den uppmärksamhet den förtjänar.
Välj hur du vill gå vidare. Om dödfallet upptäcks innan förlossningen ger läkaren dig oftast ett val: att fortsätta bära barnet tills värkarna kommer naturligt, eller att bli igångsatt så att förlossningen kan ske direkt. Fatta beslutet utifrån dina egna önskemål, om inte läkaren anger medicinska skäl till att ett av alternativen är att föredra.
American Pregnancy Association understryker att det inte finns något rätt eller fel val. Vissa kvinnor kommer snabbare vidare i sin känslomässiga återhämtning om de blir igångsatta och kan lägga händelsen bakom sig. Andra föredrar att börja sörja redan medan de bär på fostret, eftersom det ger tid att förbereda sig känslomässigt inför att förlossningen inte kommer att resultera i ett levande barn.
Tillbringa tid med ditt barn efter förlossningen. Att skapa minnen kan hjälpa dig att fylla tomrummet och främja din känslomässiga återhämtning. Gör de saker du skulle ha gjort om ditt barn hade fötts levande. Be sjukhuspersonalen mäta barnet och ta avtryck av händer och fötter. Ta en hårlock, kläd barnet och fotografera det. Överväg även en religiös ceremoni, exempelvis en dop- eller välsignelseceremoni.
Prioritera din fysiska återhämtning direkt. Om inga komplikationer uppstod under förlossningen behöver du samma vård som efter en förlossning av ett levande barn – tid att läka och vila. Ta varma bad för att lindra smärtan om brösten spänner och gör ont. Låt eventuell mjölk torka ut naturligt. Kom ihåg att avstå från samlag i minst sex veckor, eller så länge som din läkare rekommenderar.
Räkna med att blöda en tid. Kontakta läkaren om blödningarna pågår i mer än tre veckor. Uppsök också vården om du får feber eller kramper, eftersom detta kan vara tecken på ett underliggande problem.
Sök det stöd du behöver. Prata om dina känslor med din partner, familj och vänner. Kom ihåg att din partner också kan behöva ditt stöd för att kunna bearbeta sorgen. För en dagbok över dina tankar och känslor, eller gå med i en stödgrupp om samtal med närstående inte känns tillräckligt hjälpsamt.
Ge dig själv tid att sörja. Sörj så länge du behöver. Sorgeprocessen ser olika ut för alla, och det finns ingen tidsgräns för när den ska vara över.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online