I USA fastställer Occupational Safety and Health Administration (OSHA) riktlinjer för vilken information som måste ingå i ett säkerhetsdatablad, så kallat Material Safety Data Sheet (MSDS). OSHA rekommenderar att informationen presenteras enligt American National Standards Institutes (ANSI) sexton avsnitt långa format Z400.1. Dokumentet innehåller viktig säkerhetsinformation om den kemikalie det är framtaget för och fungerar som ett centraliserat underlag för arbetsgivare, anställda och räddningstjänst.
Det första avsnittet identifierar produkten samt dess kemiska formel, användningsområde, tillverkare och kända leverantörer. Kontaktuppgifter till tillverkaren ska alltid anges, så att läsaren snabbt kan få ytterligare information vid behov.
Det andra avsnittet listar produktens kemiska sammansättning. Alla farliga komponenter måste anges med både kemisk identitet och vanligt förekommande namn.
Det tredje avsnittet beskriver exponeringsfarorna. Här anges vilka vägar kemikalien tar sig in i kroppen samt vilka organ den angriper. Avsnittet listar även effekter vid exponering av ögon och hud samt vid inandning eller förtäring, liksom eventuella medicinska tillstånd som exponeringen kan förvärra. Dokumentet ska dessutom ange om kemikalien är ett känt cancerframkallande ämne och vilka kroniska effekter den kan ha.
Det fjärde avsnittet redogör för första hjälpen-åtgärder för samtliga exponeringstyper som nämns i faroavsnittet, exempelvis sköljning av ögon eller vid intag.
Det femte avsnittet innehåller viktig information för att förebygga bränder och vad som ska göras om en brand skulle bryta ut. Detta inkluderar produktens flampunkt, explosiva gränser, temperaturen vid vilken den självantänder utan gnista samt lämpliga släckmedel.
Det sjätte avsnittet beskriver åtgärder för att begränsa och sanera spill och läckage, inklusive gällande myndighetskrav för sanering och inneslutning.
Det sjunde avsnittet redogör för korrekt hantering och lagring av kemikalien samt de regelverk som gäller inom dessa områden.
Det åttonde avsnittet specificerar den personliga skyddsutrustning som krävs för att hantera kemikalien, exempelvis skyddskläder, andningsskydd och ventilation. Det innehåller även rutiner för hur kontaminerad utrustning ska hanteras.
Det nionde avsnittet beskriver kemikaliens fysikaliska och kemiska egenskaper, bland annat fysiskt tillstånd, utseende och lukt, fryspunkt och viskositet.
Det tionde avsnittet behandlar kemikaliens stabilitet och reaktivitet, inklusive risken för nedbrytning, vilka ämnen som bör undvikas för att förhindra farliga reaktioner, kända farliga biprodukter samt förhållanden som kan leda till farlig polymerisering.
Det elfte avsnittet innehåller information om de akuta effekter som exponering kan orsaka samt eventuell toxicitet vid upprepade eller långvariga exponeringar.
Det tolfte avsnittet täcker kemikaliens effekter på miljön, bland annat dess markupptagning och ekotoxicitet.
Det trettonde avsnittet innehåller all viktig information om säker och laglig bortskaffning av kemikalien.
Det fjortonde avsnittet listar kemikaliens faroklass, transportnamn och varningssymboler, godkännanden från amerikanska Department of Transportation samt andra transportbestämmelser.
Det femtonde avsnittet redogör för Environmental Protection Agencys eller OSHAs regler rörande produkten, dess hantering, bortskaffning och inneslutning av spill. Även övriga regelverk som kan gälla produkten anges här.
Det sextonde och sista avsnittet innehåller resterande kommentarer som inte ryms i de övriga avsnitten, samt anger vem som upprättade säkerhetsdatabladet och vem som granskade det ur medicinskt och arbetshygieniskt perspektiv.
Idag har MSDS-formatet i stort sett ersatts av det globalt harmoniserade säkerhetsdatabladet (Safety Data Sheet, SDS), som bygger på FN:s GHS-system. Strukturen med sexton avsnitt har dock behållits, vilket gör kunskapen om ANSI Z400.1-formatet fortfarande aktuell för alla som arbetar med kemikaliehantering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online