Den amerikanska standarden ANSI 01.1-1961 kräver att alla träbearbetare genomgår säkerhetsutbildning innan de får använda träbearbetningsmaskiner. Den amerikanska arbetsmiljömyndigheten OSHA (Occupational Safety and Health Administration) förstärker detta krav genom den federala föreskriften 29 CFR 1926.304. OSHA erbjuder dessutom flera publikationer som hjälper arbetsgivare att upprätta ett heltäckande säkerhetsutbildningsprogram för sina träarbetare.
Utbildningen i korrekt maskinhantering omfattar kunskap om maskinens kapacitet och begränsningar, rätt användning av maskinens säkerhetsanordningar – exempelvis styrningar och tryckblock – samt att alltid hålla händerna borta från skärverktygen när maskinen är igång.
Till området hör också regeln om att inte bära löst sittande kläder eller smycken vid arbete med eldrivna verktyg, samt att aldrig använda skadade verktyg, till exempel ett sprucket sågblad eller ett böjt borrbett.
De anställda måste få utbildning i att identifiera och undvika både elektriska faror och risker i samband med underhåll. För att förebygga elolyckor ska all utrustning vara korrekt jordad, och alla sladdar och kontakter måste hållas i gott skick. Samtliga automatsäkringar ska vara tydligt märkta så att deras syfte framgår. Nödstopp – ofta kallade panikbrytare eller död man-knappar – får aldrig kringgås eller vara ur funktion.
Personalen ska också lära sig att känna igen och undvika underhållsrisker. Utrustningen ska ha ett låsnings- och märkningssystem (lockout/tagout) som förhindrar oavsiktlig start medan underhållspersonal reparerar eller servar maskinerna. Alla arbetare måste kunna procedurerna för lockout/tagout.
Miljöfarorna i en träbearbetningsmiljö omfattar trädamm, brandrisk, höga ljudnivåer, flygande spån, vibrationer och exponering för kemikalier. De anställda utbildas i att identifiera och undvika dessa risker genom att hålla arbetsplatsen så ren som möjligt och använda rätt personlig skyddsutrustning (PPE).
Trädamm utgör både en risk för andningsvägarna och en brandfara. Dammsugning med ett utsugningssystem är oftast den enklaste metoden för att minska dessa risker. Personalen utbildas dessutom i hur ett andningsskydd används på rätt sätt för att förhindra damminandning.
Bullerdämpande anordningar på maskinerna och en genomtänkt placering av utrustningen kan sänka ljudnivån betydligt. Arbetarna ska också använda öronproppar eller hörselkåpor.
Ögonskador är ofta permanenta. Därför lär sig de anställda vikten av att alltid bära ögon- och ansiktsskydd mot flygande spån och andra partiklar.
Kraftiga vibrationer kan orsaka allvarliga, långvariga skador. Arbetarna utbildas i att känna igen symtom som stickningar, domningar och smärta i fingrar, händer och armar. Operatörer lär sig att hålla händerna varma och att inte greppa maskinen för hårt.
Vissa träbehandlingar och betsningar avger farliga ångor. De anställda utbildas i att känna igen symtom på exponering och i hur rätt typ av andningsskydd används för att undvika skador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online