1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Ammoniumsulfat och kalciumhydroxid – egenskaper, risker och användning

Inledning

Oavsett om det handlar om hushållsrengöringsmedel eller något så oskyldigt som växtnäring litar vi på att tillverkare inte levererar kemikalier som skadar oss. Två ämnen som vi regelbundet kan komma i kontakt med utan att veta om det är ammoniumsulfat och kalciumhydroxid. Här går vi igenom deras egenskaper, hälsoeffekter och hur du bör agera vid olyckor.

Sammansättning

Ammoniumsulfat består kemiskt av grundämnena kväve, väte, svavel och syre. Dess molekylvikt är 132,14. Ämnet är också känt under andra namn, bland annat diammoniumsulfat, Actamaster och mascanite. Det ser ut som medelstora, vita kristaller och har en karakteristisk ammoniakliknande lukt.

Kalciumhydroxid består av kalcium, väte och syre. Molekylvikten är 74,09 och ämnet kallas även släckt kalk eller kalciumhydrat. Det är liksom ammoniumsulfat vitt, men till skillnad från detta är det ett pulverformigt och helt luktfritt ämne.

Förvaring

Båda ämnena kan förvaras vid normal rumstemperatur. Observera dock att ammoniumsulfat kan avge ammoniakgas över tid, medan kalciumhydroxid absorberar koldioxid ur luften och därvid omvandlas till kalciumkarbonat.

Hälsoeffekter

Ammoniumsulfat

Inandning eller förtäring av ammoniumsulfat orsakar irritation i både luftvägar och mag-tarmkanal. Vid hudkontakt uppstår rodnad, klåda och smärta, och samma besvär gäller om ämnet kommer i ögonen.

Kalciumhydroxid

Kalciumhydroxid är betydligt farligare. Inandning kan ge andnöd och i värsta fall kemisk bronkit. Förtäring kan leda till kräkningar, diarré och cirkulationskollaps. Ämnet kan dessutom orsaka en förträngning av matstrupen som kan bestå i flera år och göra det svårt att svälja. Direkt hudkontakt kan ge brännskador och blåsbildning, och om ämnet kommer i ögonen finns risk för blindhet.

Första hjälpen vid exponering

Vid kontakt med ammoniumsulfat

Har du andats in ämnet ska du snarast möjligt söka dig till frisk luft. Har du fått i dig det genom munnen bör kräkning framkallas. Vid hud- eller ögonkontakt ska området spolas med vatten i minst 15 minuter. Sök alltid läkarvård, oavsett hur exponeringen skett.

Vid kontakt med kalciumhydroxid

Har någon fått i sig kalciumhydroxid ska kräkning inte framkallas. Ge i stället offret stora mängder vatten att dricka. Hud och ögon ska spolas med vatten i minst 15 minuter – vid ögonskada bör en stadig, kraftig vattenstråle användas. Sök omedelbart sjukvård.

Användningsområden

Kalciumhydroxid har använts inom endodontin, det vill säga rotfyllningsbehandlingar, som antimikrobiellt medel. Hanteringen är dock komplicerad eftersom pastan ibland sprids ut i hela rotkanalen. Om den inte avlägsnas ordentligt kan den blockera de tätningsmaterial som används vid rotfyllningar.

Ammoniumsulfat används i stor utsträckning som kvävegödsel i jordbruket samt i bekämpningsmedel. Ämnet förekommer även i flamskyddsmedel, vid galvanisering av järn och i vattenrening. En av dess mer problematiska användningar är som ingrediens i hemgjorda sprängämnen, där det blandas med vissa andra kemikalier som kaliumhydroxid eller nitrat. På grund av risken för missbruk har flera länder därför infört restriktioner eller helt förbjudit försäljningen av ämnet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online