Det finns inga enhetliga regler eller kriterier för när ett sårförband ska bytas. Faktorer som typ av förband och mängden sårvätska måste bedömas individuellt från fall till fall. Enligt Liza Ovington, doktor och expert på sårbehandling, bör den som vårdar sår med tiden utveckla en egen "känsla" för när ett byte behövs, baserat på erfarenhet och observation.
Den vanligaste anledningen till att byta förband är att det har nått sin maximala förmåga att absorbera vätska, enligt Ovington. Kontaminering av själva förbandet samt risk för infektion är andra viktiga skäl att göra ett byte.
Olika typer av förband har olika stor förmåga att suga upp vätska. Skumförband absorberar exempelvis mer än hydrokolloida förband. Tillverkarna anger ofta på förpackningen hur mycket vätska förbandet klarar av, vilket gör det lättare att planera bytena.
Sårets placering på kroppen kan också avgöra hur ofta förbandet behöver bytas. Sitter förbandet över en led, som armbågen eller knäet, kan limmet lossna eller bilda veck och bubblor. Det skapar öppningar där smuts och bakterier kan tränga in mot såret.
Ovington rekommenderar att man tar bort förbandet och noggrant bedömer risken för infektion om rodnad, svullnad eller ömhet uppstår runt såret. Vid tecken på infektion kan även feber, värme i området eller ökad smärta vara varningssignaler som kräver kontakt med vården.
En patient som ligger i sjukhussäng löper betydligt mindre risk att kontaminera sitt förband än en person som rör sig mellan olika platser under dagen. Enligt Ovington är det därför viktigt att välja ett förband som passar den aktuella miljön och mängden sårexudat.
Vanliga bakterier, som MRSA, kan orsaka livshotande infektioner om de kommer in i blodbanan. Enligt en artikel i "Western Morning News" bör vårdpersonal använda handskar och skyddsförkläde när de byter förband på allvarliga sår. God handhygien före och efter bytet är dessutom en grundläggande åtgärd för att skydda både patient och vårdgivare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online