När man i slutet av 1800-talet bevisade att mikrober orsakar sjukdomar inleddes en intensiv jakt på den "magiska kulan" – ett ämne som skulle kunna döda sjukdomsframkallande mikroorganismer utan att skada patienten. Den antibakteriella kulan, penicillinet, upptäcktes redan 1896, men det var först genom den militära sjukvårdens insatser före och under andra världskriget som massproduktionen så småningom kom igång.
Penicillin är tekniskt sett en mögelart. Men penicillinmöglet har också ett enormt värde som antibiotikum – ett ämne som kan döda bakterier och bekämpa infektioner utan att skada kroppens egna celler. Upptäckten revolutionerade den moderna medicinen och räddat miljontals liv världen över.
Penicillin upptäcktes i Frankrike år 1896 av medicinstudenten Ernest Duchesne, som observerade hur möglet hämmade bakterietillväxt. Tyvärr föll hans forskning i glömska. År 1928 stötte den brittiske bakteriologen Alexander Fleming oberoende av Duchesne på samma mögelegenskap i sitt laboratorium i London. Året därpå publicerade han sina fynd i en vetenskaplig artikel och noterade att om penicillinets bakteriedödande förmåga kunde utnyttjas i stor skala skulle det bli en enorm medicinsk vinst för mänskligheten.
År 1939 lyckades Howard Florey och Norman Heatley vid Oxfords universitet ta fram en metod för att framställa penicillin i pulverform. De byggde vidare på Flemings arbete och visade entydigt att ämnet var verksamt mot bakterier. Det dröjde dock till 1941 innan den färdiga produkten kunde paketeras och tas i bruk – först på patienter och kort därefter på slagfälten.
Massodlingen och produktionen av penicillin perfektionerades av Florey och Heatley med hjälp av enorma jäsningskärl och olika tillsatser som påskyndade fermenteringen. En avgörande pusselbit blev en mögelkultur från en övermogen cantaloupemelon som hittats på en lokal marknad – just den stammen visade sig ge betydligt högre avkastning än tidigare varianter.
Paket med penicillinpulver blev snart standardutrustning bland militära fältsanitärer och användes för första gången i stor skala under de allierades landstigning i Normandie, D-dagen, år 1944. Där räddade antibiotikumet otaliga sårade soldaters liv genom att förhindra dödliga infektioner.
Som erkännande för genombrottet tilldelades Alexander Fleming, Howard Florey och Ernst Boris Chain år 1945 Nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckten av penicillin och dess botande effekt vid olika infektionssjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online