
Vattenavhållningstest (WDT) bedömer njurens koncentrationsförmåga – kritisk för diagnostik av diabetes insipidus (central vs. nefrogen) och primär polydipsi. Eftersom den inducerar kontrollerad dehydrering, skyddar strikta avbrytskriterier deltagare från skada.
| Kriterium | Tröskelvärde | Rationale |
|---|---|---|
| Kroppsviktnedgång | ≥ 3% (vissa protokoll 5%) | Förebygger signifikant hypovolemi; korrelerar med osmola förändringar |
| Serumosmolalitet | > 300 mOsm/kg (eller ↑ >15 mOsm/kg från baslinje) | Säkerställer adekvat stimulus för ADH-frigivning; undviker farlig hyperosmolalitet |
| Urin-osmolalitet plateau | < 30 mOsm/kg förändring över 2–3 på varandra följande mätningar | Indikerar maximal koncentrationsförmåga uppnådd |
| Kliniska tecken på dehydrering | Ortostatisk hypotension, takykardi, torra slemhinnor, ↓ hudturgor, förvirring, oliguri | Direkt bevis på intravaskulär volymutarmning |
| Symtom | Intens törst, huvudvärk, illamående, yrsel, trötthet | Subjektiva korreler till fysiologisk stress |
| Tidsgräns | Typiskt 8–12 timmar (max 18h i vissa protokoll) | Förebygger förlängd dehydrering; praktisk begränsning |
| Mönster | Urin Osm (Pre-DDAVP) | Urin Osm (Post-DDAVP) | Diagnos |
|---|---|---|---|
| Normal | > 800 mOsm/kg | Minimal förändring | Intakt axel |
| Central DI | < 300 mOsm/kg | > 50% ökning | ADH-brist; njure responsivt |
| Nefrogen DI | < 300 mOsm/kg | < 50% ökning | ADH närvarande; njure resistent |
| Primär polydipsi | 300–800 mOsm/kg | Variabel | Partiell undertryckning; bekräfta med copeptin |
WDT är ett fysiologiskt stressprov – värdefullt när indikerat, men aldrig rutinmässigt. Strikt följsamhet till avbrytskriterier skiljer klinisk rigor från patientrisk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online