LED (Light Emitting Diode, ljusdiod) är en halvledarbaserad ljuskälla i fast form. LED-lampor är energisnåla eftersom de fungerar på mycket lite ström – ofta bara cirka 30 milliampere. Ljusdioder finns i många olika färger, bland annat blå, grön, violett, röd, vit, gul och orange, samt som infrarött och ultraviolett ljus.
En LED kan drivas med valfri likspänning (DC), förutsatt att en resistor med rätt värde används för att begränsa strömmen. Innan du kopplar ihop kretsen bör resistansen beräknas med Ohms lag: subtrahera LED:ns spänningsspänning från matningsspänningen och dividera resultatet med den ström som ska passera genom dioden, uttryckt i ampere. Färdiga motståndsberäknare på nätet underlättar valet av rätt resistor.
Den enklaste kretsen består av en enda LED som kopplas till ett eget motstånd. Anoden – den längre, positiva ledningen – ansluts till motståndet, medan katoden, den kortare negativa ledningen, kopplas till jordledaren.
Vid hög matningsspänning går en del av energin som passerar motståndet förlorad som värme – energi som i stället skulle kunna driva ytterligare en LED. Genom att lägga till fler dioder i serien ökar kretsens effektivitet, eftersom energispillet minskar och ljusutbytet blir större. Med fler än två LED kan det bli nödvändigt att beräkna om resistansen, eftersom den totala spänningen och strömmen genom kretsen då förändras.
Det här alternativet gör det möjligt att koppla flera LED-kretsar parallellt med varandra. För enkelhetens skull används ofta ett enda motstånd, men varje parallell gren kan också ha sitt eget. Den totala strömmen multipliceras i takt med antalet anslutna kretsar, medan spänningen förblir densamma.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online