Ett konserveringsmedel är ett ämne som tillsätts produkter som livsmedel, målarfärg och trä för att bromsa nedbrytningsprocessen. Syftet är att göra produkterna bättre och mer hållbara, men konserveringsmedel har också många nackdelar på grund av de hälso- och miljörisker de medför. Konserveringsmedel i livsmedel har kopplats till olika typer av cancer, medan konserveringsmedel i trä, färg och metaller innehåller skadliga kemikalier som avger farliga ångor och inte bryts ner i vatten eller jord. De negativa effekterna är omfattande, och flera av de vanligaste nackdelarna är väl dokumenterade.
Trots vetenskapliga och tekniska framsteg inom livsmedelskonservering, som syftar till att förebygga svält och härskning, visar studier att konserveringsmedel utgör ett allvarligt hot mot människors hälsa. Oberoende forskning, bland annat en studie vid University of Southampton i England, visar att konserveringsmedel som natriumbenzoat kan orsaka hyperaktivitet hos barn och är en av de ledande faktorerna bakom astma och nässelutslag.
Vanliga antimikrobiella sulfitkonserveringsmedel, exempelvis kaliumvätesulfit, används för att bevara potatischips, konserverade soppor, torkad frukt och bearbetade grönsaker. Sulfiterna kan orsaka förgiftningssymtom i matsmältningssystemet. Etanol används som konserveringsmedel i kakor och bröd, men är svårt för kroppen att bryta ner, och det har föreslagits att etanol som livsmedelskonserveringsmedel kan bidra till cancer.
Fruktjuicer, öl, vin och till och med vatten innehåller ofta konserveringsmedel för att förlänga hållbarheten. Hälsovarningar kring vin och öl är vanliga, eftersom vin innehåller konserveringsmedlet svaveldioxid och många ölsorter innehåller bensoesyra. Bensoesyra kan orsaka irritation i hud och ögon, medan svaveldioxid är känt för att ge andningsbesvär.
Fruktjuicer innehåller ofta sorbinsyra, som är känd för att orsaka hudirritationer som dermatit och eksem. Kaliumsorbat tillsätts drycker för att förhindra jäsning och förlänga hållbarheten, men konsumtion av kaliumsorbat har dokumenterats kunna orsaka diarré och illamående.
Kemiska konserveringsmedel tillsätts trä, kosmetika och vardagsprodukter som schampon för att hindra mögelbildning. Schampon, kosmetika, skumbad och hårfärger innehåller ofta natriumlaurylsulfat, vilket kan innehålla spår av konserveringsmedlet formaldehyd. Natriumlaurylsulfat kan orsaka hudutslag och dermatit vid regelbunden användning.
Kromaterad koppararsenik (CCA) har länge använts för impregnering av trä. CCA-impregnerat trä är förbjudet i länder som Indonesien, Vietnam och Schweiz, och i USA är det olagligt att bränna i samtliga 50 delstater eftersom materialet innehåller arsenik. Vid bränning av CCA-behandlat trä frigörs giftiga ångor som utgör en allvarlig hälsorisk.
Bifenyl och difenyl sprayas ofta på frukt innan den transporteras till livsmedelsbutiker. Båda ämnena gör frukten mer glansig och hjälper den att hålla längre i butiken, men de är kända för att orsaka kräkningar, huvudvärk och påverkan på centrala nervsystemet vid intag.
Rökt kött, som beef jerky, rökt skinka, rökt fisk och pepperoni, genomgår en salt- och rökprocess som ger lång hållbarhet. Att äta stora mängder rökt kött har dock kopplats till ökad cancerrisk. Konservering på burk är en annan vanlig metod; bisfenol används för att skydda burkens insida mot korrosion och kontaminering, men bisfenol har i studier kopplats samman med cancer, diabetes och fetma.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online