Pandemins olika faser inom katastrofhantering

Katastrofhanteringsplanering hjälper samhällen att förbereda sig i förväg för det oväntade. En av de viktigaste åtgärder som vidtagits under senare år för att minska katastrofers konsekvenser är Världshälsoorganisationens (WHO) globala beredskapsplan för influensa. Planen beskriver pandemins sex faser, vilket ger länder och hälsovårdsmyndigheter ett gemensamt ramverk att förhålla sig till när ett nytt virus hotar.

Fas 1–2: Ingen smitta hos människor

I fas ett har människor ännu inte drabbats av det aktuella influensaviruset, även om det kan ha förekommit hos djur. Risken för människor är liten eller obefintlig i detta skede, men viruset övervakas noggrant.

I fas två har människor fortfarande inte smittats, men hotet har ökat markant. Djur bär nu på ett virus som har förmåga att spridas till människor och orsaka sjukdom.

Fas 3–5: Förhöjd beredskap

När fas tre har nåtts har de första mänskliga smittfallen konstaterats. Viruset sprids dock ännu inte mellan människor, utom möjligen i situationer där en smittad person vistas mycket nära en tidigare frisk individ.

I fas fyra börjar viruset spridas i mindre grupper och över ett begränsat geografiskt område, men smittan är fortfarande inte utbredd i samhället.

I fas fem smittas större grupper av människor. Även om spridningen fortfarande är begränsad geografiskt har risken för en fullskalig pandemi ökat dramatiskt. Dessutom krävs att utbrott har inträffat i två eller flera länder inom samma WHO-region.

Skillnaderna mellan fas tre och fem kan ibland vara svåra att avgöra. Bedömningen av allvarlighetsgraden grundas på faktorer som hur allvarligt sjuka människor blir av viruset, hur snabbt smittan sprids och var i världen utbrotten sker.

Fas 6: Full pandemi

Fas sex liknar i stort sett fas fem, men med en avgörande skillnad: viruset har nu spridits till minst en ytterligare WHO-region utanför den där utbrotten först upptäcktes. I detta skede klassas utbrottet officiellt som en pandemi.

Efter pandemin

Utöver de sex pandemifaserna identifierar WHO även två postpandemiska faser. I den första har antalet smittade sjunkit under toppnivåerna och epidemin mattas av. I den andra har virusnivåerna återgått till vad som betraktas som normala säsongsvariationer i de flesta länder där utbrott har inträffat. Dessa faser hjälper myndigheter att planera återhämtningen och förbereda sig för eventuella nya vågor av smitta.