Grundvatten förser hälften av USA:s befolkning med dricksvatten och är avgörande för överlevnaden. Det finns i akviferer – djupa underjordiska sjöar eller floder som fylls på genom att regnvatten tränger ner i marken och genom att vatten sipprar ner från ytvattendrag, älvar, sjöar och bäckar. Med utarmning menas en långsiktig minskning av mängden tillgängligt grundvatten. Den främsta orsaken är att vatten pumpas upp ur akvifern snabbare än vad naturen hinner fylla på det.
Kontinuerlig pumpning utarmar grundvattnet i många delar av landet där det skett en betydande befolknings- och ekonomisk tillväxt. Houston i Texas har upplevt att vattennivån sjunkit med cirka 120 meter, vilket orsakat omfattande markssättningar (så kallad subsiders, där markytan sätter sig eller sjunker i samband med att grundvatten avlägsnas). Även den torra sydvästra delen av USA har haft kraftig tillväxt, med vattennivåfall på 90 till 150 meter och markssättningar på upp till närmare fyra meter. Artesiska brunnar och källor i Las Vegas i Nevada har torkat ut, och vattennivåerna har fortsatt att falla i takt med att befolkningen växt.
När befolkningen växer ökar också jordbrukets behov. Vatten är nödvändigt för att odla livsmedel, och behovet är ännu större i torra regioner. Akvifern Snake River Plain i Idaho har använts för omfattande jordbruksbevattning, vilket lett till kraftiga sjunkande vattennivåer. Akvifern Columbia River Basalt i Oregon och Washington har upplevt vattennivåfall på cirka 30 meter. Betrakta bassänger i Utah, New Mexico, södra Kalifornien och Nevada har också registrerat betydande minskningar av grundvattennivåerna.
Alla tillverkade produkter kräver vatten i någon del av sin produktionsprocess. Producenter av trä- och papperprodukter, kemikalier, bensin, metaller och olja hör till de största vattenförbrukarna. Vatten behövs för framställning, tvättning, bearbetning, kylning, utspädning, transport av produkter, sanering samt som beståndsdel själva i produkterna.
När för mycket grundvatten avlägsnas uppstår markssättningar, där jordytan sjunker, raser ihop och packas samman. Slukhål bildas där underjordiska kanaler eller grottor rasar in och lämnar efter sig kratrar. Detta har inträffat i Florida och längs Golfkustslätten, där ytvattnet i områdets sjöar successivt minskar. Den naturliga gränsen mellan sötvatten och saltvatten störs dessutom av omfattande pumpning, vilket suger in saltvatten och förorenar vattenförsörjningen. Utarmade akviferer i inlandet drabbas av liknande problem, eftersom underliggande saltvatten pressas uppåt. Föroreningar kan även sugas in i akvifern varhelst grundvattnet minskar.
Ytvattnet står i direkt förbindelse med grundvattnet och akviferna. Pumpning förändrar vattenrörelsen mellan markytan och de underjordiska lagerställena och stör därmed det naturliga flödet. Det påverkar både grundvattennivåerna och ytvattnet och leder till förödelse av våtmarker, strandnära vegetation och livsmiljöer för vilda djur.
När grundvattennivån sjunker måste brunnarna grävas djupare och kräva mer energi för att lyfta vattnet till ytan, vilket ökar både pumpkostnaderna och elförbrukningen. När brunnar slutar fungera måste nya borras, och så småningom blir det inte längre ekonomiskt försvarbart. Detta får stora konsekvenser för landsbygdsområden, där brunnar ofta är den enda vattenkällan.
Grundvattenutarmning är ett växande problem som hotar både dricksvattenförsörjningen, jordbruket och ekosystemen. Genom effektivare vattenanvändning, bättre bevattningsmetoder och medveten planering kan utvecklingen bromsas – men det kräver insatser från både beslutsfattare, industrin och enskilda hushåll innan akvifererna är tömda för gott.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online