Regler för blodgivning: så fungerar det att donera blod

Enligt Amerikanska Röda Korset behövs blod till någon i USA varannan sekund. Situationer som kan kräva en blodtransfusion inkluderar trafikolyckor, akuta nödlägen och planerade medicinska ingrepp. Tyvärr har sjukhusen inte alltid tillräckligt med detta livsviktiga material på lager när behovet uppstår. Regelbundna bloddonationer gör det därför möjligt att hela tiden ha ett tillgängligt förråd när oväntade händelser inträffar.

Hälsokrav för blodgivare

För att få donera blod får man inte bära på några infektioner eller sjukdomar som kan överföras via det donerade blodet. Givaren ska dessutom vara i allmänt god hälsa och ha kroniska tillstånd, exempelvis diabetes, under god kontroll. Innan själva donationen genomför personalen en kort medicinsk kontroll samt ett samtal om din hälsa och din sjukdomshistoria, för att säkerställa att både du som givare och mottagaren av blodet skyddas.

Minimikrav: ålder och vikt

I de flesta amerikanska delstater är den lagliga minimiåldern för blodgivning 17 år. Vissa delstater tillåter även 16-åringar att donera, förutsatt att vårdnadshavare ger sitt samtycke. Givare som är äldre än 18 år måste väga minst 110 pund (cirka 50 kilogram). För gymnasieelever finns dessutom särskilda viktkrav som anpassas efter längd.

Hur ofta kan man donera?

Det finns fyra olika typer av bloddonation, och hur ofta du kan ge blod varierar beroende på typ:

• Helblod: kan doneras var 56:e dag.
• Dubbla röda blodkroppar (dubbel erytrocytaferes): kräver 112 dagars väntetid mellan donationerna.
• Trombocyter (blodplättar): kan doneras så ofta som var 7:e dag.
• Plasma: kräver 28 dagars väntetid mellan donationerna.

När blir man avvisad som givare?

Inte alla som vill donera blod kan göra det vid varje tillfälle, och vissa personer avvisas tillfälligt av olika skäl. Vanliga orsaker till avvisning är symtom på förkylning eller influensa, järnbrist samt pågående eller nyligen avslutad läkemedelsbehandling. Blir du avvisad betyder det oftast bara att donationen måste skjutas upp – du kan komma tillbaka och försöka igen så snart du blivit frisk eller dina järnvärden återgått till normala nivåer.

Så förbereder du dig inför donationen

För att upplevelsen ska bli så bra som möglich är det klokt att sova ordentligt natten före och att äta något innan ditt besök. Drick rikligt med vätska, exempelvis juice eller mjölk, och välj järnrik mat som rött kött, nötter eller gröna bladgrönsaker – det hjälper till att förebygga anemi och gör att du mår bättre efteråt. Räkna med att hela donationen tar cirka en timme, inklusive registrering, en enkel hälsokontroll och genomgången av din hälsohistoria.