Hoyerlyft, eller mekaniska lyftar, är anordningar som används för att förflytta tunga eller helt beroende patienter. Lyften är konstruerade för att skydda både patient och personal från skador under förflyttningen. Enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC) minskade rapporterna om muskelskador bland anställda med 35 procent efter införandet av mekaniska lyftar. Trots detta kan felaktig användning av ett Hoyerlyft fortfarande leda till allt från lindriga till allvarliga skador hos patienten. Sjuksköterskor och undersköterskor måste därför ha god kunskap om korrekt hantering av Hoyerlyftet.
Vanliga skador hos patienter i samband med Hoyerlyft är hudrevor eller brännskador. Hoyerlyft används ofta inom vårdboenden med äldre boende, och äldre hud är mycket tunn och ömtålig – redan den minsta beröringen mellan metall och hud kan leda till ett öppet sår. Metallkrokarna som fäster slingen vid lyften kan skrapa mot patientens hud under förflyttningen om kroken inte är korrekt monterad. Patienten kan också drabbas av skavsår eller liknande skador från slingan om lyftet utförs för snabbt och hänsynslöst.
Ibland kan patienter drabbas av allvarliga skador eller till och med dö, till exempel om maskinen välter, om slingen lossnar mitt under förflyttningen eller om patienten faller ur slingan. Detta beror oftast på felaktiga rutiner eller bristande efterlevnad av vårdboendets riktlinjer.
Orsaken till nästan alla skador i samband med Hoyerlyft är ouppmärksamhet och bristande efterlevnad av gällande rutiner. Som fallet Citrus Nursing Center illustrerar överfördes patienten på ett sätt som stridde mot vårdboendets riktlinjer. Två undersköterskor krävdes för att genomföra förflyttningen, men en av dem försökte göra det på egen hand. Patienten föll ur slingan, drabbades av en trubbig huvudskada och avled nio dagar senare. Ett Hoyerlyft fungerar sällan fel – det är mänskliga misstag vid användning som leder till skador eller dödsfall.
Hudrevor som uppstår i samband med lyftet kan bli infekterade och orsaka allvarliga hälsokomplikationer, särskilt hos sängliggande äldre patienter. Den allvarligaste komplikationen är dock den psykologiska rädslan. En patient som haft en obehaglig upplevelse med ett Hoyerlyft kan utveckla rädsla för lyften, trots att förflyttning med lyften faktiskt är säkrare än utan. Patienten kan bli aggressiv vid åsynen av lyften och försöka angripa vårdpersonal, eller kämpa emot i lyften och därigenom själv riskera att falla.
Informera alltid patienten om att du kommer att använda lyften och förklara att förflyttning med lyften är säkrare än utan. Håll patienten lugn under hela processen. När en patient placeras i en Hoyerlyftsling måste personalen kontrollera att krokarna sitter rätt och att slingan är hel och stadig. Stor försiktighet ska iakttas vid lyft och förflyttning – patienten får aldrig ryckas till eller flyttas hastigt. Även om två personer inte alltid krävs för att använda lyften är det säkraste sättet att minska risken för skador att arbeta tillsammans med en kollega. En person manövrerar lyften medan den andra stabiliserar slingans och patientens rörelser. Skulle en olycka inträffa finns den andra personen där som stöd och hjälp.
Skador på både personal och patient har minskat kraftigt sedan Hoyerlyft började användas och blev obligatoriska inom vården. Lyften skyddar personalen mot ryggskador och belastningsskador och ger den boende en stabil och säker förflyttning. Allvarliga olyckor med lyften förekommer, men beror i de flesta fall på dålig hantering och felaktig teknik – inte på själva lyften.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online