Enligt en studie publicerad i tidskriften Environmental Science & Technology år 2004 genererar USA upp till en miljard gallon (cirka 3,8 miljarder liter) begagnad olja varje år. Större delen av denna olja består av motoroljor, växellådsoljor och hydraulvätskor som används inom fordons- och tillverkningsindustrin. Begagnad motorolja innehåller i synnerhet giftiga ämnen som utgör ett verkligt hot mot både människors hälsa och miljöns hälsa.
Många bilägare som byter olja själva står med en behållare begagnad motorolja som måste kasseras. Felaktiga kasseringsmetoder inkluderar att hälla oljan i soporna eller på marken, samt att hälla den i dagvattenbrunnar, avlopp, tvättställ och toaletter. Varje sådan väg leder begagnad olja till det lokala grundvattensystemet eller till reningsverk, enligt Castrol.
Grundvattenförorening uppstår när oljan tränger genom jordlagren och når sjöar, bäckar och floder. Dessa sötvattenområden tar upp giftiga ämnen som skadar fisk och omgivande vilda djur. Material som hamnar vid reningsverk kräver dessutom kostsamma rensningsprocesser, vilket i slutändan driver upp priserna för dessa tjänster.
En forskningsstudie från 2009, utförd av Karachi-universitetet i Pakistan, undersökte effekterna av begagnad olja i jordmiljöer. Jordprover samlades in från 15 olika platser och analyserades för att fastställa deras kemiska egenskaper. Forskarna fann olika koncentrationer av metallämnen som arsenik, bly, kadmium, zink, barium och krom – alla giftiga ämnen.
Jordproven innehöll även polycykliska aromatiska kolväten (PAH), som är starkt cancerframkallande ämnen. PAH bildas genom förbränningseffekter på begagnad olja inuti en motor. Därmed utgör PAH ett betydande hot mot balansen i markens ekosystem och mot miljöhälsan i stort.
I USA säljs begagnad motorolja ofta vidare som ett billigare bränslealternativ för att minska de mängder som blir över till kassering, enligt Journal of Environmental Science and Technology. Begagnad motorolja innehåller tungmetaller i form av små fragment från motordelar. Den innehåller också frostskyddsmedel och bensinrester som är en följd av förbränningsprocessen, enligt Agency for Toxic Substances and Disease Registry.
Bränslen framställda av begagnad motorolja producerar därför tungmetallutsläpp på grund av de höga temperaturer och tryck som råder inuti en motor. Dessa utsläpp kan innehålla potentiellt farliga nivåer av zink, koppar, bly och kadmium. Enligt en forskningsstudie utförd av Kaliforniens myndighet Department of Toxic Substances Control år 2004 uppgick utsläppen till 6,5 metriska ton koppar och bly, samt 136 metriska ton zink, räknat i totala massmängder. Dessa siffror representerar de nationella utsläppstalen från material baserade på begagnad motorolja.
För att minska dessa miljöhot bör begagnad motorolja aldrig hällas ut i naturen, i avloppet eller i hushållssoporna. Samla istället upp oljan i en tättslutande, originalförpackad behållare och lämna in den på en kommunal återvinningscentral eller hos en bensinstation eller verkstad som tar emot farligt avfall. Återvunnen motorolja kan rengöras och återanvändas, vilket sparar både naturresurser och energi – att återvinna begagnad olja kräver betydligt mindre energi än att producera ny olja från råolja.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online