DNA från en person kan identifieras även från extremt små prover. DNA kan fastställas från svetsmasker, dryckesburkar, tuggummi, krockkuddar, cigarettfimpar, svett, pistolgrepp, bilinstrumentpaneler, saliv, lårben och skallben, hår, tandborstar med mera. Alla dessa föremål analyseras normalt med STR-metoden (short tandem repeat), vilket tar cirka 10 till 20 arbetsdagar att ge resultat. Mitokondriell DNA-analys tar däremot ungefär 20 till 30 arbetsdagar.
DNA-analysen har gjort betydande framsteg under de senaste 140 åren. Gregor Mendel, som ofta betraktas som genetikens fader, var den första att beskriva ärftlighetens mönster. Senare forskning och experiment på DNA-molekylen av forskare som Frederick Griffith, Oswald Avery och Erwin Chargaff, samt Nobelpristagare som Maurice Wilkins, Rosalind Franklin, James Watson och Francis Crick, har hjälpt oss att förstå och tyda DNA-molekylens uppbyggnad.
DNA-analys kan ge precisa resultat och hjälpa till att avgöra om en person är skyldig till ett brott. Tekniken anses vara ett värdefullt och spännande verktyg, i många sammanhang viktigare än fingeravtrycksteknik. Denna fascinerande vetenskap, som möjliggör säker identifiering av både offer och misstänkta gärningspersoner, är till stor nytta för samhället eftersom DNA-tekniken löser svåra brott med ett vetenskapligt och rationellt angreppssätt.
DNA-analysen börjar med ett prov, till exempel saliv, sädesvätska eller blod. När DNA-provet har isolerats tillsätts begränsningsenzymer som kallas endonukleaser. Dessa klipper DNA-strängen i fragment. Därefter blandas en gel i materialet innan fragmenten sorteras genom elektrofores. Under denna process kan man se DNA:t vandra nedåt i den gelbelagta plattan. När processen är klar behandlas de dubbelsträngade DNA-fragmenten så att strängarna separeras från varandra.
Inom medicinen har DNA-testning hjälpt till att identifiera livshotande sjukdomar. DNA-fragment i urin kan exempelvis bidra till tidig upptäckt av malaria, tuberkulos och cancer. Upptäckterna har hjälpt forskare att göra banbrytande landvinningar och att bättre förstå livet på vår planet. Även växtriket har dragit nytta av DNA-tekniken. Forskare arbetar nu med att förändra gener hos vissa träd för att ta fram nya trädslag som bättre tål klimatförändringar och torka.
DNA-testningen har utvecklats avsevärt genom åren. Förutom att vara ett viktigt verktyg för att studera organismers evolution hjälper tekniken till att frikänna personer som blivit felaktigt dömda, och den underlättar också forskning kring samt behandling av genetiska sjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online