
Aluminium är som metall välkänt för sin låga densitet och sitt höga motstånd mot korrosion, tack vare att metallen är passiv i sin interaktion med andra material. Som ett resultat används metallen och dess legeringar i stor utsträckning för tillverkning av lätta strukturella komponenter – från gångjärn till dörrar och fönster till karosserier på aerodynamiskt krävande sportbilar och flygplan. Även transportbehållare av aluminium används alltmer i stället för motsvarande produkter i stål.
Legeringar av aluminium är i grunden en fast lösning av två eller flera element där aluminium utgör den dominerande beståndsdelen. De ämnen som vanligtvis tillsätts i aluminiumlegeringar är mangan, koppar, zink och magnesium. Baserat på tillverkningsprocessen kan aluminiumlegeringar delas in i två huvudgrupper: gjutlegeringar och smideslegeringar. Båda kategorierna kan i sin tur delas upp i härdbara och icke-härdbara typer.
Kombinationen av aluminiumens egna egenskaper och den styrka samt de andra karakteristika som de tillsatta metallerna bidrar med gör att aluminiumlegeringar kan användas för en mängd olika ändamål. Därför kallas sådana legeringar ofta för smarta legeringar. Tack vare sin elasticitetsmodul kan aluminiumlegeringar användas för att tillverka föremål med fasta tvärsnittsparametrar. Legeringarna, särskilt Al-Mg-Si-serien, kan formas till komplexa strukturer och designer som annars skulle vara svåra att uppnå med andra legeringar, exempelvis stål.
Tröghetsmomentet hos en legering avgör dess lämplighet för konstruktioner som kräver både styvhet och låg vikt – och aluminiumlegeringar passar perfekt för detta. Därför använder biltillverkare aluminiumlegeringar vid konstruktionen av bilarnas ytterkarosser. Aluminiumlegeringar används numera även för att tillverka motorkomponenter som motorblock och vevhus, tack vare deras lägre vikt. Medan tidigare versioner av legeringarna var benägna att deformeras har senare generationer löst detta problem och klarar nu av de extremt höga temperaturerna inuti motorn.
Den främsta användningen av aluminiumlegeringar är tillverkning av flygplanskroppar. För att kunna befinna sig i luften måste vingarna och planetens kropp skapa minimalt luftmotstånd och maximal lyftkraft. Samtidigt krävs förstärkning för att kroppen ska hålla ihop under det lägre lufttrycket på höjden. Aluminiumlegeringar utgör den perfekta funktionella komponenten för denna typ av krav.
Tack vare sina antikorrosiva egenskaper används aluminiumlegeringar i allt större utsträckning inom skeppsdesign. Medan stål fortfarande föredras på de flesta platser i konstruktionen övervägs de nya legeringarna för byggandet av skeppets mer strategiska delar. Dessutom använder sportartiklar som tennisracketar, basebollträn och golfklubbor superlätta kroppar av aluminiumlegering. Styrkan som legeringen ger dessa föremål är avgörande för designövervägandena. Resultatet blir utrustning som är överlägsen i både utseende, struktur och funktionalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online