1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så behandlar du tvåligt avloppsvatten med metanol

Att behandla avloppsvatten – alltså vatten som innehåller oönskade organiska ämnen, partiklar eller kemikalier – kräver både tålamod och noggrannhet. Arbetet är dock väl investerat, eftersom det gynnar miljön på flera sätt.

Tvåligt avloppsvatten, exempelvis det som blir över efter en biltvätt, innehåller kemikalier som kan skada marint liv om det släpps obehandlat ut i dagvattensystem eller direkt i naturen. Därför måste vattnet alltid renas innan det får återgå till kretsloppet.

När vatten ska släppas ut i ett slutet vattendrag krävs ofta avancerad biologisk rening. Två vanliga biologiska metoder är nitrifikation och denitrifikation. Vid nitrifikation omvandlas ammoniak till nitrat med hjälp av syre, och vid denitrifikation omvandlas nitratet i sin tur till oskadlig kvävgas. Den senare processen använder en kolkälla – som metanol – som näring för de bakterier som redan finns naturligt i avloppsvattnet.

För att reningen ska lyckas måste flera faktorer hållas under kontroll under hela processen: temperaturen, pH-värdet och mängden metanol. Här följer en guide som visar hur du går tillväga.

Det här behöver du

  • Stor behållare
  • Tvåligt avloppsvatten
  • Ammoniak
  • Metanol
  • Syresensor eller syrasond
  • pH-mätare
  • Termometer
  • Nitratmätare

Så gör du steg för steg

1. Mät syrehalten

Mät den lösta syrehalten i avloppsvattnet med en syresensor eller annan syrasond. För att nitrifikation ska kunna ske måste syrehalten ligga på mellan 2 och 3 mg/l. Räkna dessutom med att cirka 4,5 kilo totalt löst syre behövs för varje kilo ammoniak som ska omvandlas till nitrat. Utifrån dessa värden doserar du sedan rätt mängd ammoniak i vattnet.

2. Övervaka pH-värdet under nitrifikationen

Följ pH-värdet kontinuerligt med en pH-mätare under hela nitrifikationsprocessen. Det optimala värdet ligger mellan 7,8 och 9,0, men nitrifikationen kan även ske utanför detta intervall. Låg alkalinitet kan bli ett problem. Undvik dock snabbkalk och andra starkt reaktiva material för att stabilisera pH-värdet, om du inte samtidigt vidtar lämpliga försiktighetsåtgärder och följer gällande riktlinjer för hälsa och säkerhet.

3. Tillsätt metanol och håll rätt temperatur

Vid denitrifikationen tillsätter du 3–4 kilo metanol per kilo nitrat i vattnet. Var noga med doseringen – används för mycket metanol finns risken att rester följer med i det renade vattnet. Eftersom denitrifierande bakterier växer långsamt och är känsliga för temperaturförändringar ska vattnet hålla runt 20 °C. Kontrollera temperaturen regelbundet med termometern och se samtidigt till att pH-värdet ligger mellan 6,0 och 8,0.

4. Mät nitratkoncentrationen

Använd en nitratmätare för att kontrollera koncentrationen av nitrat i vattnet. Även om inget avloppsvatten någonsin bör drickas utan att först ha godkänts av folkhälsomyndigheterna, säger gällande myndighetskrav att dricksvatten inte får innehålla mer än 45 ppm (parts per million) nitrat. Ligger halterna under 45 ppm kan nitrifikationen och denitrifikationen betraktas som lyckad.

Säkerhetstips

Kom ihåg att metanol är giftigt och mycket brandfarligt. Hantera alltid kemikalien i väl ventilerade utrymmen, använd skyddshandskar och skyddsglasögon och förvara den borta från öppen eld och gnistor. Större rening bör dessutom endast utföras av utbildad personal med tillstånd från ansvarig miljömyndighet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online